Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

AI revolutionen

Från 50-talet har AI haft en ganska sömning tillvaro på akademiska institutioner. När jag pluggade datavetenskap i början av 90-talet så var budskapet att AI kommer snart att bli hur stort som helst, men uppenbarligen missade man hur mycket datorkraft och datavolymer som behövdes för att göra det praktiskt användbart i någon större skala. Det var när IBMs Deep Blue besegrade Garri Kasparov i schack 1996 som blev startskottet för mer specialiserade tillämpningar. Därefter har det lanserats lång rad kommersiella AI-lösningar för sortering av paket, ansiktsigenkänning, diagnosticering av sjukdomar och avvikelser av mönster som kan användas för att identifiera bedrägerier eller servrar som går trögt i datacenter. Den heliga graalen inom AI-forskningen har däremot varit en generell problemlösare som kan användas för alla typer av problem, men här har problemet med datorkraft och datavolymer återigen visat sig svårt att lösa. För något år sen fick jag en bok med AI tolkar Karin Boye. De...

Intrum -87%

Affärsmodeller med hög skuldsättning har det fortsatt svårt i det högre ränteläget och bland de som har drabbats värst är Intrum. I år har aktien fallit med 75 % och på ett år 86%. Det kan låta paradoxalt men ett av skälen till att jag varit aktieägare i Intrum är att jag räknade med att de skulle tjäna mer pengar när fler fick problem med sina lån. Jag trodde att affärsmodellen var tillräckligt robust och intäkterna ökade i dåliga tider, men uppenbarligen var affärsmodellen så kapitalintensiv att de själva föll offer när räntorna ökade. Jag har haft mitt innehav sen 2011 och har efter dagens fortsatta nergång en förlust på 158 tkr eller 87%. Under åren har jag däremot fått utdelningar på 117 tkr från Intrum, så den totala förlusten över åren är trots allt något mindre än vad nedgången antyder. Hur som helst är det riktigt illa och att jag ännu en gång inte klivit ur i tid kräver självrannsakan. För bara någon vecka sen funderade jag på om jag inte borde köpa mer eftersom kursen ...

Dao of Capital

Mark Spitznagel är en amerikanska hedgefondförvaltare som specialiserat sig på tail hedging. Tillsammans med Nassim Nicholas Taleb, som var hans universitetslärare i matematik vid New York University, så grundade han hedgefonden Empirica Capital. Idag driver Mark Spitznagel sin egen hedgefond Universea, men med Nassim Nicholas Taleb i styrelsen. Utöver sin investerarverksamhet så driver Mark Spitznagel med sin fru Amy lantbruket Idyll Farm i Michigan som producerar prisbelönta getostar. I boken Dao of Capital – investing in a distorted world tar Mark Spitznagel med oss på en intellektuell resa från Lao Tse till sekelskiftets Wien och Henry Ford. Han visar inom olika områden som barrträdens evolutionen, krigskonsten och i investeringar vinner på ett långsiktigt perspektiv och att tålmodigt bygga förutsättningarna för att agera kraftfullt och snabbt när situationen ändras. Boken är uppbyggd på samma sätt med åtta kapitel som bygger en teoretisk grund och de två sista kapitlen där det...

Våga vägra index

Indexfonder är ett utmärkt sätt att få en bred exponering mot en marknad till en billig peng. För de flesta småsparare är det därför bättre att spara i indexfonder än att köpa aktier, men för den som vill få en bättre avkastning än index behöver man våga avvika från index. Jag använder själv indexfonder för att få exponering mot USA, Europa och tillväxtländer där jag själv valt att inte handla enskilda aktier från, men är övertygad att jag kan få bättre avkastningen än ett svenskt index genom att undvika surdegar i portföljen. Ett index är ett genomsnitt av de aktier som ingår i det. Det finns lite olika varianter som kapitalviktat eller likaviktat, index som exkluderar miljöbovar eller bara innehåller de absolut största bolagen. I varje index finns det därför bra och dåliga bolag. Några kommer att ligga under genomsnittet i risk och avkastning, medan andra kommer att ligga över. Kan man se till att välja bort dålig bolag och istället ha en högre andel bra bolag så kommer man över ti...

Nigeria först ut med digital centralbanksvaluta

Boomen för kryptovalutor har fått centralbanker över hela världen att titta på digitala centralbanksvalutor (CBDC). Drivkraften är förstås att centralbankerna att om fler börjar använda alternativa betalningsmedel så blir det svårare att driva en effektiva penningpolitik. Centralbankerna kommer inte på samma sätt kunna använda räntan som ett sätt att styra bankernas kreditgivning och därmed också konjunkturförloppet i god keynesiansk anda. Det blir också svårare att upprätthålla lagstiftning om penningtvätt och terrorfinansiering. Centralbankerna löper helt enkelt risken att tappa kontrollen. Flertalet centralbanker undersöker förutsättningarna att ge ut egna digitala valutor och några har också har meddelat att det kommer att lansera något. Svenska riksbanken är en av de centralbanker som kommit längst med sitt projekt för eKrona, men allra först ut är centralbanken i Nigeria som redan 2021 lanserade den digitala valutan eNaira. Den digitala valutan är som många andra kryptovalutor ...

Överbelånade utan krismedvetande

De flesta inhemska bedömare verkar tala om en mjuklandning eller en kort lågkonjunktur. Arbetsmarknaden är fortfarande stark och inflationen borde snart gå ner, vilket ska få de ekonomiska hjulen att snart vara tillbaka som förr. Hushållen verkar se lika sorglöst på tillvaron och på bostadsmarknaden tickar priserna uppåt igen om än med kraftigt minskande volym. Från bankerna rapporteras det att lånevolymerna minskar och med stigande priser så innebär det att antalet bostadsaffärer har minskat. Det är med andra ord en hel del som känner av dyrtider med hög inflation och normaliserade räntor, medan andra sätter sitt hopp till att räntorna snart skall falla tillbaka och handlar bostäder precis som förr. Många utländska bedömare har en mer amper syn på den svenska fastighets- och bostadsmarknaden. Under många år har fastigheter och bostäder drivits på av hög belåning och utländska aktörer befarar att den svenska ekonomin ska drabbas av en krasch liknande den som drabbat SBB. När räntorna s...

Harry Markowitz portföljteori

Få personer har haft en så stor betydelse för finansvärlden som Harry Markowitz. Instutionella placerare som pensionsbolag och hedgefonder använder hans teori för att skapa optimala portföljer, samtidigt som småsparare brukar få det mer lättillgängliga budskapet om att inte lägga alla ägg i samma kort. Det var en artikel som Harry Markowitz publicerade i Journal om Finance 1952 som lade grunden till den moderna portföljteorin. Teorin går ut på att man kan minska den totala risken i en portfölj genom att välja olika tillgångar med olika riskprofil. Så länge som tillgångarnas kurssvängningar inte samvarierar så kommer dessa att ta ut varandra, vilket ger en stabilare portfölj. Han arbetade vidare med teorin och använde bland annat matematiska modeller för att beräkna den optimala mixen av tillgångar i en portfölj. När han två år senare disputerade var hans arbete så banbrytande att Milton Friedman konstaterade att avhandlingen inte var inom ekonomi utan matematik. Harry Markowitz fick no...

Investera som en österrikare

Investing in the Age of Democracy: Ten Lessons in Applied Austrian Economics är en bok skriven av den amerikanska investeraren och författaren Morten Arisson som kom ut 2012. Boken är en introduktion till den österrikiska ekonomiska teorin och hur den kan tillämpas i investeringsbeslut. Spitznagel argumenterar för att österrikisk ekonomisk teori är särskilt relevant i dagens ekonomiska klimat och för att skapa en hållbar investeringsstrategi. De tio lektionerna i boken inkluderar att fokusera på långsiktig kapitalbevarande som minimerar olika risker. Boken betonar också vikten av att förstå de stora cykliska rörelserna på finansmarknaderna, och hur man kan använda den österrikiska ekonomiska teorin för att förutsäga och utnyttja dessa rörelser. Det viktigaste målet för investerare är att bevara kapitalet. Att investera i reala tillgångar kan ge skydd mot inflation och finansiell turbulens. Att undvika skuldsättning och kortsiktigt tänkande är viktigt för att uppnå en hållbar inve...

Kvittar H&M mot Autoliv

Efter att ha följt H&M under en lång ökenvandring tog mitt tålamod slut och jag har sålt av hela innehavet. Eftersom innehavet låg i en vanlig aktiedepå passade jag även på att sälja av mina Autoliv för att kunna kvitta förlusten i H&M. Jag har varit aktieägare i H&M sen maj 2006 och har under åren tagit emot mer aktieutdelningar än förlusten, så totalavkastningen blir ändå på plus. Räknar jag ihop totalavkastningen för både Autoliv och H&M så landar det på 60%, men det är som sagt under många år. Autoliv knoppade dessutom av Veoneer för några år sen och den vinsten som jag gjorde när Veoneer senare köptes upp har jag inte räknat in. Hade jag sett någon ljusning för H&M så hade jag gärna hållit kvar vid dem, men ett stor butiksnät är uppenbarligen bara en black om foten i konkurrensen med andra digitala affärsmodeller. Även om jag fortfarande tycker att det är svårt att handla kläder via nätet, så verkar de flest konsumenter föredra det. Att kunna jämföra priser ...

Krampaktig buy 'n' hold

Handen på hjärtat så beror min buy ’n’ hold-strategi delvis på att jag är usel på att veta när jag ska sälja aktier. Vid flera tillfällen har jag bitit mig fast i innehav under år av utförslöpa, utan att förstå att jag borde kliva av. Ibland pratas det om psykologiska effekter att inte vilja realisera sina förluster, men tror att jag skulle kunna komma över den nesan om jag bara insåg att kursnedgången kommer att fortsätta. Problemet är att jag tycker att problemen är redan inprisade och därför tycker att vändningen borde komma. Det är trots allt mindre risk i bolag där problemen redan är kända än där de lurar som bränningar i skärgården. En sund säljstrategi skulle kunna avsevärt öka min total avkastning, men det är inte helt lätt att hitta vilka kriterier som gör att jag borde trycka på säljknappen. Försökte mig ett tag på stop-loss för att automatiskt sälja aktier som gick ned, men tyckte att jag gjorde mer förluster på det än utan. Börsen är neurotiskt lagd och kurserna kan därf...

Helåret 2022

Förra året var en utmaning med kvarvarande flaskhalsar efter pandemin, Rysslands brutala krig mot Ukraina, energikris, inflation och stigande räntor. Jag kan bara konstatera att de farhågor som jag hade inför förra året om ryskt vapenskrammel och inflation helt slog in. Kanske har jag en framtid som domedagsorakel. Att förutsäga 2023 blir däremot inte lika lätt. Det finns en del förståsigpåare som hävdar att inflationen ska falla tillbaka, eftersom Kina lättar på sina pandemirestriktioner och att varmare väder kommer att minska behovet av energi. Det kanske hjälper under sommarmånaderna, men det långsiktiga energiförsörjningen är inte löst. I Europa byggs hamnkapaciteten ut och världsmarknaden för gasleveranser dammsugs. I Sverige har regelverk ändrats som i bästa fall kan ge oss kärnkraft om tio till femton år. Ska vi få hjulen att snurra i industrin och värma i våra bostäder så behöver vi också ha en lösning på kort sikt. Fram till detta är på plats kommer vi få vänja oss med höga...

Högre räntor

Inflationen ligger långt över prognoserna och pressar centralbankerna att höja styrräntorna. Stefan Ingves är som alltid lite sen på bollen och säger i en intervju att han räknar med att reporäntan kommer att toppa på 2,5 procent. En ganska optimistisk förhoppning med tanke på att en neutral styrränta, som varken gasar eller bromsar ekonomin, motsvarar inflationen plus tillväxten. Ligger inflationen på fyra procent och tillväxten på en procent är med andra ord en neutral styrränta fem procent. I nuläget är inflationen på 7,2 procent, vilket är långt över målet på två procent. Att i det läget gasa ekonomin till överhettning kommer bara att elda på inflationen och lånespiralen ännu mer. Samtidigt har stater och hushåll tagit på sig massor av skulder, vilket gjort dem känsliga mot räntehöjningar. Det finns med andra ord en gräns för hur mycket som centralbankerna kan höja räntan. Även om svenska hushåll i genomsnitt har goda marginaler för att tåla kraftiga räntehöjningar, så är det int...

Kriget i Ukraina

Invasionen i Ukraina är en oerhörd tragedi som på bara ett par dagar förvandlade människors vardagsliv till ett brinnande helvete. Omvärldens reaktioner har varit stark på att ryska stridsvagnar går till anfall mot europeisk storstäder, att otränade civila behöver skydda sina hem med vapen och att barnfamiljer behöver söka skydd mot flygbombningar i tunnelbanor och källare. Putin hade sannolikt kalkylerat med sanktioner och fördömanden, men underskattade omfattningen och enigheten i reaktionen från väst. Mediabevakningen och de upprörda känslor som den gett upphov till har till slut fått eftergivna länder som Frankrike och Tyskland att ge efter och till slut införa hårda sanktioner. Tyvärr har beroendet av rysk gas och olja gjort att man inte kan ta till den kraftfullaste sanktionen i form av att helt stänga av ryska banker från Swift. Nu blir det istället bara en par banker som stängs ute från internationella betalningar, vilket gör att man ändå kan betala för energin till andra ryska...

Helåret 2021

Förra året gick ruskigt bra, men det gjorde det också för de flesta som sparar på börsen. Vid förra halvårsskiftet låg jag någon procentenhet efter börsen, men tack vare en stark utveckling i aktieportföljen under hösten lyckades jag slå stockholmsbörsen med nästan fyra procentenheter. En stark utveckling av mina största innehav Avanza, Investor och Hexagon i kombination med budet på Veoneer och börsintroduktionen av Spiltan har drivit totalvärdet upp till nya nivåer. Aktiviteten i portföljen var låg, även om det var något högre än den somnabula långsamhet som brukar utmärka mina aktieportfölj. I början av året sålde jag av mina finska innehav Sampo och Kone eftersom jag irriterade mig på den högre finska källskatten. Jag köpte också på mig småskvättar i tre mindre bolag Tempest, Ngenic och CodeMil, vilket hittills varit urusla affärer. Nysparande går huvudsakligen in i aktiefonder mot utlandet och räntesparande för att på sikt minska min höga exponering mot svenska börsen. Efter e...

Privatekonomisk prepping

Att rusta sin privatekonomi för kriser är minst lika nödvändigt som ha en ryggsäck redo för att ta sig till sin bug out location i händelse av zombieapokalyps. Sannolikheten för ekonomiska kriser är kanske rent av större än många av de krisscenarion som gör att vi måste packa våra saker för att bege oss till skogs. Det finns många olika krisscenarion som kan påverka privatekonomin, både på personligt plan och på en övergripande samhällsnivå. Att drabbas av arbetslöshet eller skilsmässa kan drastiskt ändra de ekonomiska förutsättningarna. När intäkerna faller kraftigt samtidigt som kostnaderna för bostad och bil ligger kvar som är det lätt at komma i kläm. Till skillnad mot många andra kriser så kan många ekonomiska kriserna bli långvariga. Förberedelser blir därför ändå viktigare än andra kriser som man enklare kan vänta ut. Cyberattacker mot banker eller elnätet kan också snabbt slå ut hela samhällsekonomin. Överbelastningsattackar kan göra det inte är möjligt att logga in på sin ba...

Budstrid om Veoneer

Autoliv knoppade 2018 av sin verksamhet inom aktiv säkerhet för fordon, vilket delades ut till aktieägarna. Det nya bolaget Veoneer innehöll ny teknik som sensorer och styrsystem för självkörande fordon, medan den äldre tekniken med krockkuddar och säkerhetsbälten fick vara kvar i Autoliv. Veoneer var därför mer av ett framtidsbolag som ännu inte gjort vinst, medan Autoliv satt på den gamla kassakon. Någon lysande kursresa har det inte heller varit för aktieägarna. Vid avknoppningen handlades Veoneer för 367 kronor och toppade på drygt 500 kronro en månad senare, men sen dess har det mest varit utförslöpa. Även om bolaget ofta nämns som en kursdubblare med synnerligen goda framtidsutsikter, så har framtiden ofta skjutits framåt i tiden. Pandemin med problem för fordonsindustrin och sen komponentbrist på halvledare har gjort att vändningen inte velat komma. Kanadeniska Magna har därför lagt ett bud på Veoneer, vilket senare amerikanska Qualcomm har bjudit över. Nu väntar vi besked om ...

Ingves i lånekarusellen

Den österrikiska konjunkturteorin förklarar hur konjunkturen drivs av centralbankernas krediter. Svängningarna i konjunkturen orsakas av att centralbanken räntepolitik och statliga stimulanspaket, som gör att företag och hushåll fattar felaktiga investeringsbeslut. När de billiga krediterna sen dras tillbaka så leder felinvesteringarna till en recession med konkurser och arbetslöshet. Ursprunget till den österrikiska konjunkturteorin kommer från Ludwig von Mises bok Theorie des Geldes und der Umlaufsmittel som publicerades 1912. Tillsammans med sin elev Friedrich von Hayek vidarutvecklade Mises konjukturteorin fram till 30-talet. Bland annat bygger teorin på idéer om en naturlig ränta som kommer från den svenske ekonomen Knut Wicksell. Friedrich von Hayek delade 1974 på ekonomipriset till Nobels minne tillsammans med ingen annan än sin egen motsats Gunnar Myrdal. Det finns en anekdot om att båda hade tänkte att vägra ta emot priset tillsammans med den andre, även om jag inte vet vil...

Frihetens strängar

Få visdiktare slår an så många känslomässiga strängar hos mig som Evert Taube. Det är inte bara alla naturbeskrivningar av Roslagen som slår an hos mig, utan även den livsglädje och starka frihetslängtan som hans texter förmedlar. Evert Taube hade en ganska kort tid som sjöman och många av historierna har han säkert fått med sig från sin uppväxt på Vinga fyr där han pappa arbetade som fyrmästare. Visorna innehåller ofta detaljerade skrildringar av händelser och platser. Hans viskonst var av ett gott hantverk och det går att hitta många exempel på att han knyter an till äldre traditione med ballader och med stilgrepp som rimmönster och alliterationer. Jag sjöng vid bondens knut nu är sommaren här. Det är våren som är slut svara bonden så tvär. Djupt gick tjälen här i nord och sanna mina ord, det är krig och politik som har fördärvat vår jord! - Evert Taube, Här är den sköna sommaren Trots att Evert Taube två gånger i visan beskriver hur destruktivt krig och politik är så är ...

Harry Brownes permanenta portfölj

Att försöka förutsäga marknaden är notoriskt svårt. Inom den österrikiska ekonomin brukar man dessutom tala om att det är omöjligt att förutsäga framtiden eftersom vi inte känner till vilka värderingar som marknadens aktörer kommer att ha i framtiden. Inte heller vet vi när en svart svan ska dyka upp. Vi står inför ett kunskapsproblem som gör att framtiden alltid kommer att vara osäker. Ett sätt att hantera denna osäkerhet är att bygga en portfölj som ska hantera alla investeringsklimat. Den amerikanske investeringsrådigvaren Harry Browne föreslog i sin bok Fail-Safe Investing – A lifelong financial security in 30 minutes en portfölj som består av lika delar aktier, obligationer, kontanter och guld. Tanken vara att det alltid skulle finnas ett tillgångsslag som presterade bättre oavsett om det var tillväxt, inflation, deflation eller recession. Portföljen skulle vara så enkel att hantera att det bara krävdes 30 minuter per år för att hantera den. Utöver att vara verksam som invester...

Teknikskifte sätter nanofärg

Fördelen med att besöka en yrkesbutik är att personalen har kunskap som man kan ta del av. Färghandlaren som jag brukar besöka inför sommarens renoveringsprojekt är lika påläst som entusiastiska att får dela med sig av sina kunskaper. Han refererar glatt till doktorsavhandlingar, men kan även ge mig bakläxa om jag inte vet vad jag har för underlag eller räknat med att måla när det är för kallt ute. Några gånger har jag fått åka hem utan att ha fått köpa något av honom. Hur skamsen jag än kände mig, så kan jag bara konstatera att butikspersonal med yrkeskunskap och integritet är långt bättre än sommarlovsjobbande ungdomar som finns i den billigare butiken strax brevid. Nanofärg är det senaste inom färg, berättade han. Det går fort med den teknologiska utvecklingen inom färg och med nanopartiklar som tränger in i underlaget behöver du inte grundmåla och det sitter ändå som berg. Det täta ytskikt gör dessutom färgen mer motståndskraftig mot smuts och skador. Trots att jag jobbar med tekni...