Få visdiktare slår an så många känslomässiga strängar hos mig som Evert Taube. Det är inte bara alla naturbeskrivningar av Roslagen som slår an hos mig, utan även den livsglädje och starka frihetslängtan som hans texter förmedlar. Evert Taube hade en ganska kort tid som sjöman och många av historierna har han säkert fått med sig från sin uppväxt på Vinga fyr där han pappa arbetade som fyrmästare. Visorna innehåller ofta detaljerade skrildringar av händelser och platser. Hans viskonst var av ett gott hantverk och det går att hitta många exempel på att han knyter an till äldre traditione med ballader och med stilgrepp som rimmönster och alliterationer.
Jag sjöng vid bondens knut- Evert Taube, Här är den sköna sommaren
nu är sommaren här.
Det är våren som är slut
svara bonden så tvär.
Djupt gick tjälen här i nord
och sanna mina ord,
det är krig och politik som har fördärvat vår jord!
Trots att Evert Taube två gånger i visan beskriver hur destruktivt krig och politik är så är det inte politiskt. Han är snarast apolitisk och ställer sig ovanför käbblet. Det är den strävsamme handelsmannen och bonden som sliter trots politiken och alla problem som den för med sig. Människor och verksamheter som frodas bäst utan att politiker och byråkrater ska lägga sig i.
För ytterst handlar frihet om tolerans för andra människor och hur de väljer att leva sina liv. Tolerans mot de som utforskar andra sätt än det som majoriteten lever efter. Friheten är individens skydd mot majoritetssamhället, men samtidigt den näringskälla som gör att samhället kan utvecklas. Nya idéer, invovationer och företag skapas i frihet. Det är friheten som är utvecklingens drivkraft.
/Flit och sparsamhet!
Kommentarer
Skicka en kommentar