Flit och sparsamhet

Få visdiktare slår an så många känslomässiga strängar hos mig som Evert Taube. Det är inte bara alla naturbeskrivningar av Roslagen som slår an hos mig, utan även den livsglädje och starka frihetslängtan som hans texter förmedlar. Evert Taube hade en ganska kort tid som sjöman och många av historierna har han säkert fått med sig från sin uppväxt på Vinga fyr där han pappa arbetade som fyrmästare. Visorna innehåller ofta detaljerade skrildringar av händelser och platser. Hans viskonst var av ett gott hantverk och det går att hitta många exempel på att han knyter an till äldre traditione med ballader och med stilgrepp som rimmönster och alliterationer. Jag sjöng vid bondens knut nu är sommaren här. Det är våren som är slut svara bonden så tvär. Djupt gick tjälen här i nord och sanna mina ord, det är krig och politik som har fördärvat vår jord! - Evert Taube, Här är den sköna sommaren Trots att Evert Taube två gånger i visan beskriver hur destruktivt krig och politik är så är ...

Brattsystemet infördes 1919 som ett sätt att hålla ner alkoholkonsumtionen. Systemet gick ut på att ransonera tillgången genom att alla inköp infördes i en motbok samtidigt som det etablerades ett monopol på försäljningen. Motboken var ett häfte med plats för stämplar, där inköpen skrevs in för att bevaka att ransonen inte överskreds. För att erhålla motbok måste man skriva en ansökan till vederbörande systembolag och blev då registrerad som kund om "särskilt hinder icke förelåg". Ransonen för spritdrycker var från början en eller två liter i månaden men ökades senare till normalt tre liter, och det var personens sociala status som avgjorde ransonens storlek. Inkomst, kön, förmögenhet och samhällsposition styrde tilldelningen. Bara en av tio kvinnor hade motbok, och i de fallen de hade en var den tilldelade ransonen långt mindre än männens. Gifta kvinnor och hushållerskor kunde nekas med motiveringen att mannen i familjen hade motbok. Unga, ogifta män kom sällan i fråga oc...

Strömmingen leker och över en kopp kaffe på bryggan funderar jag på vilken betydelse som strömmingsfisket haft för Roslagen. För skärgårdsbefolkningen var fisket den huvudsakliga försörjningen och ända fram till 1800-talet så betalde man till och med skatt i strömming. Saltade strömming kan lagras länge och tål långa transporter vilket gjorde den idealisk som proviant för armén eller för byteshandel. Redan på medeltiden reglerades därför strömmingsfisket och båtlagen fick betala skatt i form av en del av fångsten i särskilda kronohamnar. I Fågelsundet som är Upplands störta fiskeläge blomstrade fisket fram till 40-talet då det fanns ett 30-tal båtlag. Under högsäsong kunde båtlagen gå ut två gånger om dagen och fisken såldes sen vidare med goda förtjänst till uppköpare i Gävle och Stockholm. Idag är de röda fiskebodarna och kokhusen med gistvallar där fiskenäten hängde på tork förvandlade till fritidsboenden. Av fisket finns det en eller två fiskare kvar som säljer rökt fisk till somma...