Flit och sparsamhet

Marknadsvärdet av en aktie är det pris som de mest angelägna köparna och säljarna kommer överens om. Det kan finnas många skäl för att sälja en aktie, men åtminstone för den rationella köparen så är det enda skälet en förväntan att den ska generera en avkastning som överstiger insatsen så mycket att det kompenserar för den risk han är beredd att ta.  Förväntan på avkastning kan ha olika grunder:  Någon annan kommer att betala mer för aktien i framtiden. Utdelningen kommer över tid att generera avkastning. Tillväxten i bolaget bygger värde i form av ökad intjäningsförmåga och stabilare vinster över tid. På kort sikt är ofta trenden den dominerande källan till avkastning. Kursen styrs kortsiktigt av tillströmningen i orderboken beroende på aktörernas känslor. Girighet, rädsla, hajp och antipatier kan driva kurserna uppåt eller neråt. Heta aktier drivs upp i pris från sitt långsiktiga värde, medan oälskade aktier kan drivas ner i pris under sitt motiverade värde. Här har j

För en vecka sen noterades CodeMill för 19 kronor och har sen dess gått till 16 kronor. Vet inte om det är en plötslig personlighetsförändring som drabbat mig, men fått ett intresse för nynoterade små teknikbolag vilket gör att jag inte kan hålla mig från att köpa en mindre post. CodeMill har gått från att vara en IT-konsult till att bli ett produktbolag inom media och video. Hur långt de har kommit på den transformationen tycker jag inte framgår helt klart, men de går mot en annan affärsmodell med större skalbarhet och mer återkommande intäkter i form av abonnemang. Några vinster gör de ännu inte, men produkterna är kommersiella och de har befintliga kunder. Under en period de naturligtvis ha höga kostnader för att utveckla produkterna och etablera en säljorganisation, vilket gör att vinsterna säkert ligger en bit bort i tiden. Ledningen har gjort ett bra arbete med att bygga upp en fint bolag hittils och jag tror att video och media är ett intressant område att ge sig in i. För n

Investerar man i riskfyllda tillgångar är det lätt att göra misstag, men den långsiktiga investeraren med en bred portfölj behöver bara få lite drygt hälften rätt för att det ändå ska bli ett positivt utfall. Ökar man oddsen för ett bra investeringsbeslut så ökar också avkastningen. Det är därför som det är viktigt att kontinuerligt utvärdera sina beslut och fundera över hur man kan bli bättre investerare. Under åren har jag fått ett par rejäla smällar som påverkat mina val. I ett par år hade jag en portfölj med sex bolag som jag trodde stenhårt på. Bolagen var valda i olika branscher så jag tyckte ändå att jag hade bra riskspridning. Att volatiliteten var högre på en koncentrerade portfölj brydde jag mig inte så mycket om eftersom jag ändå inte skulle ta ut några pengar. Tvärtom var det lite roligt att det gick upp och ner kraftigt, när det ändå som jag egentligen brydde mig om var ett fjärran slutresultat. Jag hade ju valt några riktigt bra bolag som i långa loppet skulle slå börse

En gammal studiekamrat ringde mig och sa att jag borde börja på deras startup. Det var ett gäng killar från KTH som satt i en trång lokal med staplar av colaburkar och knackade kod till WAP-telefoner och Palm Pilots. Jag skulle få jobba med smarta människor och den hetaste tekniken i en bransch som skulle förändra världen. Med löften om en bra lön och optionsavtal klev jag 1998 rätt in i IT-bubblan. Det dröjde inte länge innan riskkapitalister gick in med 200 miljoner i vår startup. Vi hade en unik produkt, men nu var det dags att skala upp och expandera internationellt. Fort skulle det gå, för var vi inte snabb så skulle någon annan hinna ta över tätpositionen. De pratade om hyper growth och burn rate, medan vi gick från tio personer till hundra personer på några månader. Det trånga kyffet byttes ut mot en flådigt kontor med designmöbler och snart var vi även etablerade i London, Paris, Berlin och New York. För att fira framgångarna firade vi tillsammans med alla våra nya medarbetare

Strömmingen leker och över en kopp kaffe på bryggan funderar jag på vilken betydelse som strömmingsfisket haft för Roslagen. För skärgårdsbefolkningen var fisket den huvudsakliga försörjningen och ända fram till 1800-talet så betalde man till och med skatt i strömming. Saltade strömming kan lagras länge och tål långa transporter vilket gjorde den idealisk som proviant för armén eller för byteshandel. Redan på medeltiden reglerades därför strömmingsfisket och båtlagen fick betala skatt i form av en del av fångsten i särskilda kronohamnar. I Fågelsundet som är Upplands störta fiskeläge blomstrade fisket fram till 40-talet då det fanns ett 30-tal båtlag. Under högsäsong kunde båtlagen gå ut två gånger om dagen och fisken såldes sen vidare med goda förtjänst till uppköpare i Gävle och Stockholm. Idag är de röda fiskebodarna och kokhusen med gistvallar där fiskenäten hängde på tork förvandlade till fritidsboenden. Av fisket finns det en eller två fiskare kvar som säljer rökt fisk till somma

Anders Borg rycker ut till försvar av ISK och kritiserar förslaget om försämrade villkor. Han vill istället öppna upp för att även onoterade aktier ska gå att hållas i ISK. Tillsammans med Mats Odell var han en av upphovsmännen bakom ISK när det infördes.  Pensionssparande var däremot inte något som Anders Borg inte stod upp för under sin tid som finansminister. Han avskaffade kapitalpension och påbörjade utfasningen av avdragsrätten för IPS. Jag brukar tänka på Anders Borg när jag ser mina gamla pensionsskvättar och hans uttalanden om att pensionssparande bara får folk att lämna arbetslivet i förtid. Det är nog samma resonemang som ligger bakom Magdalena Andersson förslag om tak på ISK-innehav.  Pensionens minskande andel av slutlönen går att lösa med eget sparande, men istället för att ta fram en vettig sparform så väljer politikerna att höja den möjliga uttagsåldern. Grunden till detta är att man vill hålla folk i jobb och inte låta dem bestämma själva. Då spelar det ingen roll om p

Förväntningarna på högre inflation har fått börserna att hicka till. För att motverka effekterna av coronakrisen har stora stödinsatser satts in. När centralbankerna in har kunnat sänka räntan lägre så har man istället gått över till att köpa upp obligationer på marknaden. Från regeringarna har det också satts in massiva stimulanser, med bland annat Bidens enorma paket på motsvarande 4% av BNP. Frågan är om det gått så långt att vi står inför överhettning och skenande inflation eller om det är en kickstart för en sargad ekonomi. Tillgången på billiga krediter har redan drivit upp priserna på aktier, bostäder och mark, men har ännu inte varit så tydligt i konsumentpriserna. Dyrare drivmedel har fått KPI att stiga, men det kan vara tillfälliga effekter. Innan lönerna drivs upp är det tveksamt att vi får en stadig uppgång av konsumentpriserna och med fortfarande en alltför stor arbetslöshet är det tveksamt att lönerna drar iväg. Inflationen har många baksidor. Ett av de tydligaste är de

Kina övergav planekonomin 1978 och har sedan dess haft en enorm tillväxt. På bara några decennier har ekonomin gått från jordbruk via billig industriproduktion till att nu konkurrera inom högteknologi. Samtidigt har miljoner människor lyfts från fattigdom på landsbygden till att bli en urban medelklass. I väst trodde man att den växande medelklassen skapa en politiskt förändringstryck. Francis Fukuyama blev berömd för sina förutsägelser om den liberal demokratin seger i spåren av att globalisering och marknadsekonomi bredde ut sig i världen, men hans förutsägelser har kommit på skam. Kommunistpartiet partiet har envist bitet sig fast vid makten och använder den nya tekniken och de växande ekonomiska musklerna för att sätta press på kritiska röster och andra intressen. Situationen för minoritetsfolk är kanske det värsta exemplen på den bristande respekten för mänskliga rättigheter. Uigurerna i Xinjiang sätts i läger och omskolas under tvång till goda kinesiska medborgare. När H&M

I alla tider har allmänhet och politiker drabbats av moralpanik och använt lagar och regler för att komma till rätta med olika samhällsproblemen. Alkoholförbud, danstillstånd, sexualitet och godis bara några av de exempel som Mattias Svensson tar upp i sin underhållande bok om förmynderisamhället Glädjedödarna. Argumenten mot att människor ska få välja fritt har växlat, från att de inte förstår sitt eget bästa till socialpolitik och folkhälsa. Oavsett vilka argument som använts så handlar det om att lägga livet till rätta för människor och minska deras möjligheter att välja själva. Förbud och regleringar har inte bara en effekt på det som man vill få bort, utan har även oönskade effekter. När man i USA förbjöd alkohol så växte svartkrogar och smuggling fram, vilket blev finansierade framväxten av maffian. När efterfrågan på alkohol inte kunde tillgodoses på den legala marknaden, vände sig alls människor till den kriminella marknaden som kunde möta efterfrågan. På liknande sätt var spri

Det har varit ett år av kraftfull återhämtning sedan pandemin fick börsen att krascha i mars 2020. Dopad av billiga centralbankspengar och stimulanspaket har börserna rusat uppåt ca 40% trots att vi fortfarande har samma utmaningar med strukturell arbetslöshet och en konsumtion som tvärnitat. När alla bara fått den där sprutan så ska nog proppen gå ur. Min portfölj har gått lite bättre än Stockholmsbörsen, men jag brukar gå bättre i uppgång och sämre i nedgång. Jag har nästan alltid varit 10-20% belånad, vilket varit en lönsam strategi under det senaste decenniet. Men i takt med att kapitalet blivit större och jag blivit oroligare över värderingarna på börsen så lutar jag mot att vikta över mot en mer kapitalbevarande strategi. Belåningen har bytts mot en nettokassa på ca 5% och nysparandet sker i fonder för att sprida riskerna till andra länder. Största aktieinnehaven Investor, Avanza och Hexagon är största innehav följt av en lång rad kvalitetsbolag. Utvecklingen för denna sa

Min portfölj består mest av övermogna gubbaktier, så det är lite oväntat att jag köpt en mindre post Ngenic som är ett litet snillebolag från Uppsala som sysslar med optimering av elnät.  Jag har följt bolaget ett tag eftersom jag tycker att det är en intressant teknik. Elnäten är en flaskhals vid övergången till ett fosilfritt samhälle och där tror jag att de teknik som Ngenic erbjuder kan bidra. De är dock i tidig fas, men har ändå kunder inom både elleverantörer och bostadsrättsföreningar.  Hade tänkt att teckna i emissionen, men läste några negativa analyser vilket fick mig att avvakta en kursnedgång. Handeln öppnade uselt och kursen sjönk som en sten från emissionskursen. Plockade upp aktien 25% lägre än jag ursprungligen tänkt, så det får bli en chansaktie som dessutom bidrar till ett bättre klimat. Inte dumt alls. /Flit och sparsamhet!

Tillsammans med min klasskamrat Per bildade jag en aktiesparklubb i gymnasiet. Vi hade båda för lite pengar för att kunna stilla vårt börsintresse och genom att gå ihop med andra på skolan så skulle vi få ett betydligt större kapital att handla för. Varje andel kostade 500 kronor i startavgift och 200 kronor i månaden, vilket var en inte oansenlig del av studiebidraget, så det är imponerade att vi fick ihop nästan 30 medlemmar. Men åttiotalet var en tidsålder då alla drömde om att bli yuppie och göra snabba klipp på börsen. När vi skramlat ihop pengarna gick Per och jag ner till det lokala bankkontoret för att köpa aktier. Eftersom det fanns vare sig internet eller nätmäklare så fick man snällt gå till banken för att göra sina affärer. Börskurserna lästes varje dag upp i radion, ungefär som väderleksrapporten. Våra affärer hanterades av Percy som var aktiemäklaren på det lokala bankkontoret. Trots den yuppielika framtoningen med prickig sidenslips och hängslen så tog sig Percy tid at

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en ökad ef

En av fördelarna med att jobba i IT-branschen är att man tidigt möter ny teknik. Inte alltid för att man själv jobbar med det, utan för att det alltid finns någon överbegåvad nörd som inte vill annat än få berätta om vad han sysslar med. Som i ett projekt som jag jobbade i för en herrans massa år sen där det fanns en utvecklare som brann för bitcoin.  ”Gillar du inte sunkkaffet från Selecta så har jag en kapselmaskin. Du kan köpa kapslar av mig, men jag tar bara bitcoin”, sa han en dag när vi stod i fiket. Det blev en lång fika som slutade med att jag hade skaffat en wallet och köpt bitcoin för tusen kronor för att kunna köpa finkaffe av honom. I grund och botten är jag ganska positiv till bitcoin, som en valuta som inte kan manipuleras av politiker eller centralbanker. Förutsättningarna för en stabil valuta är bra mycket bättre om man inte behöver ta hänsyn till de senaste siffrorna för arbetslösheten, inflationen eller bytesbalansen. Inte heller kan man finansiera någon offentlig s

Bopriserna börjar närma sig smärtgränsen säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques, när han presenterar bankens senaste boprisindex. Priserna fortsätter att skena i spåren av låga räntor, frikostiga ränteavdrag och låg beskattning på bostäder. En allt större andel av lönen efter skatt behöver läggas på boendet och för att flytta till en storstad krävs det år av sparande för att först få ihop till en kontantinsats. Reglerade hyror gör att det inte heller går att få tag i hyresrätter. Fegheten att ta itu med problemen på bostadsmarknaden slår på tillväxten när unga inte kan flytta ditt jobben finns. Att då Magdalena Andersson riktar in sina förslag på att begränsa sparande är minst sagt hårresande. Förslagen om tak på sparandet och miljonärsskatt är missriktad populism när människor faktiskt behöver spara mer för att kunna få en bostad, ta ett större ansvar för sin pension, satsa på nya företag eller helt enkelt bara förverkliga sina livsdrömmar. För Magdalena Andersson är istället