Flit och sparsamhet

Den österrikiska konjunkturteorin förklarar hur konjunkturen drivs av centralbankernas krediter. Svängningarna i konjunkturen orsakas av att centralbanken räntepolitik och statliga stimulanspaket, som gör att företag och hushåll fattar felaktiga investeringsbeslut. När de billiga krediterna sen dras tillbaka så leder felinvesteringarna till en recession med konkurser och arbetslöshet. Ursprunget till den österrikiska konjunkturteorin kommer från Ludwig von Mises bok Theorie des Geldes und der Umlaufsmittel som publicerades 1912. Tillsammans med sin elev Friedrich von Hayek vidarutvecklade Mises konjukturteorin fram till 30-talet. Bland annat bygger teorin på idéer om en naturlig ränta som kommer från den svenske ekonomen Knut Wicksell. Friedrich von Hayek delade 1974 på ekonomipriset till Nobels minne tillsammans med ingen annan än sin egen motsats Gunnar Myrdal. Det finns en anekdot om att båda hade tänkte att vägra ta emot priset tillsammans med den andre, även om jag inte vet vil

Få visdiktare slår an så många känslomässiga strängar hos mig som Evert Taube. Det är inte bara alla naturbeskrivningar av Roslagen som slår an hos mig, utan även den livsglädje och starka frihetslängtan som hans texter förmedlar. Evert Taube hade en ganska kort tid som sjöman och många av historierna har han säkert fått med sig från sin uppväxt på Vinga fyr där han pappa arbetade som fyrmästare. Visorna innehåller ofta detaljerade skrildringar av händelser och platser. Hans viskonst var av ett gott hantverk och det går att hitta många exempel på att han knyter an till äldre traditione med ballader och med stilgrepp som rimmönster och alliterationer. Jag sjöng vid bondens knut nu är sommaren här. Det är våren som är slut svara bonden så tvär. Djupt gick tjälen här i nord och sanna mina ord, det är krig och politik som har fördärvat vår jord! - Evert Taube, Här är den sköna sommaren Trots att Evert Taube två gånger i visan beskriver hur destruktivt krig och politik är så är

Att försöka förutsäga marknaden är notoriskt svårt. Inom den österrikiska ekonomin brukar man dessutom tala om att det är omöjligt att förutsäga framtiden eftersom vi inte känner till vilka värderingar som marknadens aktörer kommer att ha i framtiden. Inte heller vet vi när en svart svan ska dyka upp. Vi står inför ett kunskapsproblem som gör att framtiden alltid kommer att vara osäker. Ett sätt att hantera denna osäkerhet är att bygga en portfölj som ska hantera alla investeringsklimat. Den amerikanske investeringsrådigvaren Harry Browne föreslog i sin bok Fail-Safe Investing – A lifelong financial security in 30 minutes en portfölj som består av lika delar aktier, obligationer, kontanter och guld. Tanken vara att det alltid skulle finnas ett tillgångsslag som presterade bättre oavsett om det var tillväxt, inflation, deflation eller recession. Portföljen skulle vara så enkel att hantera att det bara krävdes 30 minuter per år för att hantera den. Utöver att vara verksam som invester

Fördelen med att besöka en yrkesbutik är att personalen har kunskap som man kan ta del av. Färghandlaren som jag brukar besöka inför sommarens renoveringsprojekt är lika påläst som entusiastiska att får dela med sig av sina kunskaper. Han refererar glatt till doktorsavhandlingar, men kan även ge mig bakläxa om jag inte vet vad jag har för underlag eller räknat med att måla när det är för kallt ute. Några gånger har jag fått åka hem utan att ha fått köpa något av honom. Hur skamsen jag än kände mig, så kan jag bara konstatera att butikspersonal med yrkeskunskap och integritet är långt bättre än sommarlovsjobbande ungdomar som finns i den billigare butiken strax brevid. Nanofärg är det senaste inom färg, berättade han. Det går fort med den teknologiska utvecklingen inom färg och med nanopartiklar som tränger in i underlaget behöver du inte grundmåla och det sitter ändå som berg. Det täta ytskikt gör dessutom färgen mer motståndskraftig mot smuts och skador. Trots att jag jobbar med tekni

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga

Brattsystemet infördes 1919 som ett sätt att hålla ner alkoholkonsumtionen. Systemet gick ut på att ransonera tillgången genom att alla inköp infördes i en motbok samtidigt som det etablerades ett monopol på försäljningen. Motboken var ett häfte med plats för stämplar, där inköpen skrevs in för att bevaka att ransonen inte överskreds. För att erhålla motbok måste man skriva en ansökan till vederbörande systembolag och blev då registrerad som kund om "särskilt hinder icke förelåg". Ransonen för spritdrycker var från början en eller två liter i månaden men ökades senare till normalt tre liter, och det var personens sociala status som avgjorde ransonens storlek. Inkomst, kön, förmögenhet och samhällsposition styrde tilldelningen. Bara en av tio kvinnor hade motbok, och i de fallen de hade en var den tilldelade ransonen långt mindre än männens. Gifta kvinnor och hushållerskor kunde nekas med motiveringen att mannen i familjen hade motbok. Unga, ogifta män kom sällan i fråga oc

Nyintroduktionerna är många i takt med att den feberheta stämningen på börsen tilltagit. Det är många som vill göra sig en hacka på att sälja ut när börskurserna står högt. Ett av de tydligaste tecknen på att vi är farligt nära en krasch är när man börjar förpacka en påse pengar med fagra löften för att sätta på börsen. SPAC är en trend från USA som under våren nått även Sverige, medan introduktionen av ACQ Bure som var först ut. En SPAC är ett skalbolag som under en tidsperiod på 2-3 år ska hitta ett bolag som de ska köpa upp och därmed erbjuda en genväg till börsen. Uppläggen ser lite olika ut med när ett uppköp är identifierat får aktieägarna rösta om de vill acceptera köpet eller lösa in sina aktier i kontanter. Grundarna tar risken om affären inte blir av och vid affär så tar de en bonus på 20% av värdet. Som aktiesparare kan det låta som en bra affär: Även om det inte finns någon befintlig verksamhet med nyckeltal att titta på , så finns det i alla fall ett team av duktig männ

Utvecklingen för min aktieportfölj under första halvåret är 18,87% vilket är knappt en halv procententhet sämre än Stockholmsbörsen som gick upp 19,29%. Det är innehaven i Investor, Ratos, Alfa Laval och Intrum som dragit uppåt, medan Skanska, Hufvudstaden, Autoliv och Essity släpat efter index. Inget innehav som jag haft hela perioden har gått back, men mina två nya innehav i CodeMill och Ngenic ligger båda på minus efter en månads innehav. Jag har tvekat lite om det är totala innnehavet eller min aktiedepå som är mest relevant att visa avkastningen. Huvuddelen av mitt aktieinnehav ligger i en depå och det är där som jag försöker att slå index, vilket gör att jämförelsen mot OMX Stockholm PI blir extra intressant. Mina övriga depåer innehåller mer utländska fonder vilket gör att det inte blir lika relevant att jämföra sig mot Stockholmbörsens avkastning. Årlig avkastningen från 2005 då jag öppnade depån på Avanza visas nedan där sista raden är halvtidsresultatet för 2021.