Boomen för kryptovalutor har fått centralbanker över hela världen att titta på digitala centralbanksvalutor (CBDC). Drivkraften är förstås att centralbankerna att om fler börjar använda alternativa betalningsmedel så blir det svårare att driva en effektiva penningpolitik. Centralbankerna kommer inte på samma sätt kunna använda räntan som ett sätt att styra bankernas kreditgivning och därmed också konjunkturförloppet i god keynesiansk anda. Det blir också svårare att upprätthålla lagstiftning om penningtvätt och terrorfinansiering. Centralbankerna löper helt enkelt risken att tappa kontrollen.
Flertalet centralbanker undersöker förutsättningarna att ge ut egna digitala valutor och några har också har meddelat att det kommer att lansera något. Svenska riksbanken är en av de centralbanker som kommit längst med sitt projekt för eKrona, men allra först ut är centralbanken i Nigeria som redan 2021 lanserade den digitala valutan eNaira. Den digitala valutan är som många andra kryptovalutor baserad på en blockkedja, men centralbanken garanterar att den är helt konvertibel med den vanliga nairan. Redan 2007 lanserades i Kenya M-Pesa, men den stora skillnaden är att den inte var en valuta garanterad av centralbanken utan enbart ett överförbart saldo på prepaid konton hos mobiloperatörer. M-Pesa uppfyllde däremot många av de behov som man också vill lösa med eNaira, som enklare betalningar och överföringar.
Eftersom många människor i Nigeria är exkluderade från det vanliga bankväsendet så har social inkludering och tillgänglighet varit ett av motiven som gjorde att man satsade på en digital valuta. I mindre byar på landsbygden kan det vara långt bort till bankkontoren och ofta försörjer sig människor med jordbruk, vilket gör att de står utanför den penningsbaserade ekonomin. När jag själv besökt afrikanska byar så har det slagit mig att armodet ofta är mycket större för de som flyttat in till städerna i jakt på jobb, trots att de i statistiken får det mycket bättre än de som lever av att odla majs eller fiska på landsbygden. Genom att alla kan få tillgång till ett konto med sina eNaira via en app i mobiltelefonen så kommer flera att kunna omfattas av penningekonomin. På sikt är tanken att bistånd ska kunna betalas ut som en insättning direkt till kontot, istället för att skicka lastbilar med spannmål och andra förnödenheter. På så sätt kan man stimulera den lokala ekonomin genom att ge människor köpkraft och lokala företagare en möjlighet att möta dessa behov.
Spårbarheten av transaktionerna är också viktigt i ett land där korruptionen är hög. Det blir oerhört mycket svårare att dölja spåren efter sig när blockkedjor säkrare identiteten på varje transaktion. Transparensen är därför ett viktigt sätt att faktiskt få pengarna att nå fram till dem som de är avsedda för istället för att försnillas på vägen.
Efter drygt ett och halvt år är eNaira ingen dundersuccé, men en väldigt intressant satsning. Användningen är fortfarande liten, knappt en halv procent av alla transaktioner är baserade på eNaira. Till viss del förklaras det av mobiltäckningen är dålig och att informationen inte nått ut till avlägsna regioner. Världens centralbanker följer med stort intresse eNaira.
/Flit och sparsamhet!
Kommentarer
Skicka en kommentar