Fortsätt till huvudinnehåll

Kvittar H&M mot Autoliv

Efter att ha följt H&M under en lång ökenvandring tog mitt tålamod slut och jag har sålt av hela innehavet. Eftersom innehavet låg i en vanlig aktiedepå passade jag även på att sälja av mina Autoliv för att kunna kvitta förlusten i H&M. Jag har varit aktieägare i H&M sen maj 2006 och har under åren tagit emot mer aktieutdelningar än förlusten, så totalavkastningen blir ändå på plus. Räknar jag ihop totalavkastningen för både Autoliv och H&M så landar det på 60%, men det är som sagt under många år. Autoliv knoppade dessutom av Veoneer för några år sen och den vinsten som jag gjorde när Veoneer senare köptes upp har jag inte räknat in.

Hade jag sett någon ljusning för H&M så hade jag gärna hållit kvar vid dem, men ett stor butiksnät är uppenbarligen bara en black om foten i konkurrensen med andra digitala affärsmodeller. Även om jag fortfarande tycker att det är svårt att handla kläder via nätet, så verkar de flest konsumenter föredra det. Att kunna jämföra priser och modeller med bara ett par knapptryckningar ger en mördande hård konkurrens. Jag tror tyvärr att det kommer bli en väldigt tuff resa för H&M även framöver och väljer därför kliva av.

Den frigjorda likviden går till att beta av belåningen i depån och resten petar jag in i min ISK där jag har några indexfonder. Det minskar risken både genom att ta bort hävstången i aktiedepån och minskar min kraftiga övervikt mot den svenska börsen. Helt i linje med strategin att minska risken och göra sparande enklare inför att jag blir gammal och senil.

Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...