Fortsätt till huvudinnehåll

Helåret 2021

Förra året gick ruskigt bra, men det gjorde det också för de flesta som sparar på börsen. Vid förra halvårsskiftet låg jag någon procentenhet efter börsen, men tack vare en stark utveckling i aktieportföljen under hösten lyckades jag slå stockholmsbörsen med nästan fyra procentenheter. En stark utveckling av mina största innehav Avanza, Investor och Hexagon i kombination med budet på Veoneer och börsintroduktionen av Spiltan har drivit totalvärdet upp till nya nivåer.

Aktiviteten i portföljen var låg, även om det var något högre än den somnabula långsamhet som brukar utmärka mina aktieportfölj. I början av året sålde jag av mina finska innehav Sampo och Kone eftersom jag irriterade mig på den högre finska källskatten. Jag köpte också på mig småskvättar i tre mindre bolag Tempest, Ngenic och CodeMil, vilket hittills varit urusla affärer. Nysparande går huvudsakligen in i aktiefonder mot utlandet och räntesparande för att på sikt minska min höga exponering mot svenska börsen.

Efter ett par starka år så har jag en försiktig syn på börsen för 2022. Även om aktiviteten i ekonomin återhämtar sig, så finns det gott om hot som kan göra resan framöver skakig. Inflationen ser ut bita sig fast mer än vad som tidigare förväntat. Från amerikanska Fed talar man inte längre att det enbart beror på flaskhalsar i leverantörskedjor, vilket innebär att vi förmodligen kommer att få se fler och tidigare räntehöjningar. Det finns också geopolitiska hot som att Ryssland skramlar med vapen vid den Ukrainska gränsen som ännu inte finns på radarn i den ekonomiska debatten. Får vi se sanktioner mot Ryssland och strypta gasleveranser till Europa så kommer energipriserna att gå upp ännu mer med högre inflation som följd. Den globalisering som under många år gett oss billiga priser och låg inflation står inför nya hot, vilket kan ge börsen både tillfällig hicka och en långvarig gikt.

År Min utveckling SIX30 RX Skillnad
2005 27,0 33,2 -6,2
2006 2,2 22,8 -20,6
2007 -6,6 -3,0 -3,6
2008 -31,5 -36,3 14,9
2009 80,5 49,4 31,1
2010 30,3 24,9 5,4
2011 -17,1 -11,6 -5,5
2012 10,7 16,4 -5,7
2013 30,6 25,5 5,1
2014 14,1 14,0 0,1
2015 22,2 2.2 20,0
2016 8,6 9,4 -0,8
2017 6,2 7,7 -1,5
2018 -3,4 -7,0 3,6
2019 32,2 30,1 2,1
2020 16,9 7,4 9,5
2021 32,9 29,0 3,9

Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...