Få personer har haft en så stor betydelse för finansvärlden som Harry Markowitz. Instutionella placerare som pensionsbolag och hedgefonder använder hans teori för att skapa optimala portföljer, samtidigt som småsparare brukar få det mer lättillgängliga budskapet om att inte lägga alla ägg i samma kort. Det var en artikel som Harry Markowitz publicerade i Journal om Finance 1952 som lade grunden till den moderna portföljteorin. Teorin går ut på att man kan minska den totala risken i en portfölj genom att välja olika tillgångar med olika riskprofil. Så länge som tillgångarnas kurssvängningar inte samvarierar så kommer dessa att ta ut varandra, vilket ger en stabilare portfölj. Han arbetade vidare med teorin och använde bland annat matematiska modeller för att beräkna den optimala mixen av tillgångar i en portfölj. När han två år senare disputerade var hans arbete så banbrytande att Milton Friedman konstaterade att avhandlingen inte var inom ekonomi utan matematik. Harry Markowitz fick nobelpriset i ekonomi 1990 för sin teori.
Även om Harry Markowitz kanske mest är känd för den moderna portföljteorin, så är han en man med många strängar på sin lyra. Han intresserade sig ursprungligen för fysik, astronomi och filosofi med en förkärlek för den skotske 1700-tals filosofen David Hume. Det var först efter sin kandidatexamen vid universitetet i Chicago som han började att studera ekonomi för bland annat Milton Friedman. Utöver detta har han också utvecklat ett programmeringsspråk SIMSCRIPT som används för simuleringar av krisscenarion och flygövervakning. Senare grundade han tillsammans med Harb Karr också IT-bolaget CACI som hjälper myndigheter med teknik för bättre beslutsfattande.
Trots att Harry Markowitz portföljteori har varit så banbrytande så finns det också kritiska röster. Bland annat har kritiker riktat in sig på att korrelationen mellan olika tillgångar kan förändras över tiden. Under normala förhållanden svänger kurserna i olika tillgångar utan större samvariation, men när det kommer någon form av ekonomisk chock så ökar korrelationen. Kort sagt, när skiten träffar fläkten och alla vill sälja så kommer allt att gå ner samtidigt.
Nassim Nicholas Taleb menar också att det inte går att beskriva risk som kurssvängningar kring en normalfördelningskurva. Han menar att det finns sällsynta händelser som underskattas av en normalfördelningskurva, men som egentligen utgör en risken för att portföljen raderas ut och att investeraren därför inte längre har en chans att återhämta sig med tiden. Genom att invagga oss i en matematisk trygghet gör det att vi missar de riktiga riskerna och tar långt större risker än vad vi borde. Ett risktagande som gör hela det finansiella systemet instabilt eftersom det används av så många tunga spelare i världen.
MPT produces measures such as “sigmas”, “betas”, “Sharpe ratios”, “correlation”, “value at risk”, “optimal portfolios” and “capital asset pricing model” that are incompatible with the possibility of those consequential rare events I call “black swans” (owing to their rarity, as most swans are white). So my problem is that the prize is not just an insult to science; it has been putting the financial system at risk of blow-ups. MPT has the empirical and scientific validity of astrology (without the aesthetics), yet the lessons are ignored in what is taught to 150,000 business school students worldwide.- Nassim Nicholas Taleb
Som småsparare är det viktigaste att komma ihåg att investeringar är riskfyllt. Kurser går upp och ner, men förlorar man allt så kommer man inte heller få del av återhämtningen vid nästa kursuppgång. Är risk för mig att värdet på portföljen svänger eller att jag riskerar att förlora hela innehavet vid någon sällsynt händelse är kanske det viktigaste som man kan fundera över. Har man psykologiskt svårt att hantera svängningarna på börsen, så bör man ta sig en funderare på hur man kommer att reagera när allting går ner samtidigt. Att behålla lite torrt krut utifall att och sen sprida sina risker är kanske den bästa lärdomen för den som både gillar Taleb och Markowitz.
Flit och sparsamhet!
Kommentarer
Skicka en kommentar