Flit och sparsamhet

Boomen för kryptovalutor har fått centralbanker över hela världen att titta på digitala centralbanksvalutor (CBDC). Drivkraften är förstås att centralbankerna att om fler börjar använda alternativa betalningsmedel så blir det svårare att driva en effektiva penningpolitik. Centralbankerna kommer inte på samma sätt kunna använda räntan som ett sätt att styra bankernas kreditgivning och därmed också konjunkturförloppet i god keynesiansk anda. Det blir också svårare att upprätthålla lagstiftning om penningtvätt och terrorfinansiering. Centralbankerna löper helt enkelt risken att tappa kontrollen. Flertalet centralbanker undersöker förutsättningarna att ge ut egna digitala valutor och några har också har meddelat att det kommer att lansera något. Svenska riksbanken är en av de centralbanker som kommit längst med sitt projekt för eKrona, men allra först ut är centralbanken i Nigeria som redan 2021 lanserade den digitala valutan eNaira. Den digitala valutan är som många andra kryptovalutor

De flesta inhemska bedömare verkar tala om en mjuklandning eller en kort lågkonjunktur. Arbetsmarknaden är fortfarande stark och inflationen borde snart gå ner, vilket ska få de ekonomiska hjulen att snart vara tillbaka som förr. Hushållen verkar se lika sorglöst på tillvaron och på bostadsmarknaden tickar priserna uppåt igen om än med kraftigt minskande volym. Från bankerna rapporteras det att lånevolymerna minskar och med stigande priser så innebär det att antalet bostadsaffärer har minskat. Det är med andra ord en hel del som känner av dyrtider med hög inflation och normaliserade räntor, medan andra sätter sitt hopp till att räntorna snart skall falla tillbaka och handlar bostäder precis som förr. Många utländska bedömare har en mer amper syn på den svenska fastighets- och bostadsmarknaden. Under många år har fastigheter och bostäder drivits på av hög belåning och utländska aktörer befarar att den svenska ekonomin ska drabbas av en krasch liknande den som drabbat SBB. När räntorna s