Fortsätt till huvudinnehåll

Helåret 2022

Förra året var en utmaning med kvarvarande flaskhalsar efter pandemin, Rysslands brutala krig mot Ukraina, energikris, inflation och stigande räntor. Jag kan bara konstatera att de farhågor som jag hade inför förra året om ryskt vapenskrammel och inflation helt slog in. Kanske har jag en framtid som domedagsorakel.

Att förutsäga 2023 blir däremot inte lika lätt. Det finns en del förståsigpåare som hävdar att inflationen ska falla tillbaka, eftersom Kina lättar på sina pandemirestriktioner och att varmare väder kommer att minska behovet av energi. Det kanske hjälper under sommarmånaderna, men det långsiktiga energiförsörjningen är inte löst. I Europa byggs hamnkapaciteten ut och världsmarknaden för gasleveranser dammsugs. I Sverige har regelverk ändrats som i bästa fall kan ge oss kärnkraft om tio till femton år. Ska vi få hjulen att snurra i industrin och värma i våra bostäder så behöver vi också ha en lösning på kort sikt. Fram till detta är på plats kommer vi få vänja oss med höga och volativa energipriser.

Det finns också andra orsaker till att inflationen kan bli högre framöver. Globalisering och frihandel har under många år drivit lägre produktionskostnader, men när kineserna framstår som ett strategiskt hot och leveranskedjorna säkras med regionala leverantörer så kommer detta att ge högre produktionskostnader. I slutändan kommer detta innebära att konsumenterna kommer att få betala i form av högre priser, högre inflation och högre räntor. Jag lägger ingen värdering i detta, eftersom mycket av åtgärderna säkert är nödvändiga, men det är trots allt något som vi som bör vara medvetna kommer att påverka vår ekonomi.

Biter den höga inflationen och med den höga räntor fast så kommer det bli svettigt för många hushåll. Har man köpt bostad med stora lån så blir det tufft när räntorna stiger långt över ursprungskalkylen. Hushållen kommer att behöva minska konsumtionen för att hantera de ökade bokostnaderna, vilket slår mot i första hand handel och restauranger.

Inte heller finns det några tecken på att kriget i Ukraina kommer att ta slut. Ryssland har mött oväntat motstånd, men har stora resurser som gör att de kan hålla kriget igång länge. Ukraina är beroende av stöd från väst och Ryssland vet att tiden är på deras sida. Isolationistiska republikaner vill minska stödet till Ukraina och samma uppfattning vädras av höger- och vänsterpopulister i Europa. Jag kan bara hoppas att befolkningen i Ukraina och opinionen i väst håller ut. En värld där stora auktoritära länder tar sig rätten att bestämma över små demokratier är något som jag inte vill se igen.

Det finns med andra ord skäl att vara en försiktig placerare även 2023. Jag har trots det utnyttjat kursfallet i Getinge och Intrum för att köpa fler aktier. Intrum har därefter fortsatt att falla, men Getinge lyckades jag pricka botten och har idagsläget en uppgång på ca 10%. Precis som för de flesta så fick jag se ett rejält tapp på värdet med -21,7% på helåret. Under större delen av året låg jag efter stockholmsbörsens index, men tack vare stark återhämtning för ett par tunga innehav som Investor och Atlas Copco så lyckades jag ta mig knappt över index som slutade på -22,8%.

Nysparandet fortsätter att gå in i indexfonder med utländsk exponering för att minska mitt tyngdpunkt på svenska aktier. Under våren kommer jag också att lägga upp ett månadssparande i räntefonder och globalfonder i min depå som kommer att finansieras med aktieutdelningarna. Det är ett sätt för mig att minska risken under ett par år inför uttagsfasen. Rationellt borde jag sälja av alla aktier och istället köpa fonder, men det är emotionellt jobbigt att utlösa så mycket reavinster till beskattning. Kanske blir det några mindre försäljningar under året, men annars så nöjer jag mig med att låta nysparande gå till fonder.

År Min utveckling SIX30 RX Skillnad
2022 -21,7 -22,8 1,1
2021 32,9 29,0 3,9
2020 16,9 7,4 9,5
2019 32,2 30,1 2,1
2018 -3,4 -7,0 3,6
2017 6,2 7,7 -1,5
2016 8,6 9,4 -0,8
2015 22,2 2.2 20,0
2014 14,1 14,0 0,1
2013 30,6 25,5 5,1
2012 10,7 16,4 -5,7
2011 -17,1 -11,6 -5,5
2010 30,3 24,9 5,4
2009 80,5 49,4 31,1
2008 -31,5 -36,3 14,9
2007 -6,6 -3,0 -3,6
2006 2,2 22,8 -20,6
2005 27,0 33,2 -6,2

Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Våga vägra index

Indexfonder är ett utmärkt sätt att få en bred exponering mot en marknad till en billig peng. För de flesta småsparare är det därför bättre att spara i indexfonder än att köpa aktier, men för den som vill få en bättre avkastning än index behöver man våga avvika från index. Jag använder själv indexfonder för att få exponering mot USA, Europa och tillväxtländer där jag själv valt att inte handla enskilda aktier från, men är övertygad att jag kan få bättre avkastningen än ett svenskt index genom att undvika surdegar i portföljen. Ett index är ett genomsnitt av de aktier som ingår i det. Det finns lite olika varianter som kapitalviktat eller likaviktat, index som exkluderar miljöbovar eller bara innehåller de absolut största bolagen. I varje index finns det därför bra och dåliga bolag. Några kommer att ligga under genomsnittet i risk och avkastning, medan andra kommer att ligga över. Kan man se till att välja bort dålig bolag och istället ha en högre andel bra bolag så kommer man över ti

Kriget i Ukraina

Invasionen i Ukraina är en oerhörd tragedi som på bara ett par dagar förvandlade människors vardagsliv till ett brinnande helvete. Omvärldens reaktioner har varit stark på att ryska stridsvagnar går till anfall mot europeisk storstäder, att otränade civila behöver skydda sina hem med vapen och att barnfamiljer behöver söka skydd mot flygbombningar i tunnelbanor och källare. Putin hade sannolikt kalkylerat med sanktioner och fördömanden, men underskattade omfattningen och enigheten i reaktionen från väst. Mediabevakningen och de upprörda känslor som den gett upphov till har till slut fått eftergivna länder som Frankrike och Tyskland att ge efter och till slut införa hårda sanktioner. Tyvärr har beroendet av rysk gas och olja gjort att man inte kan ta till den kraftfullaste sanktionen i form av att helt stänga av ryska banker från Swift. Nu blir det istället bara en par banker som stängs ute från internationella betalningar, vilket gör att man ändå kan betala för energin till andra ryska

Smugglaren på Gräskö

Brattsystemet infördes 1919 som ett sätt att hålla ner alkoholkonsumtionen. Systemet gick ut på att ransonera tillgången genom att alla inköp infördes i en motbok samtidigt som det etablerades ett monopol på försäljningen. Motboken var ett häfte med plats för stämplar, där inköpen skrevs in för att bevaka att ransonen inte överskreds. För att erhålla motbok måste man skriva en ansökan till vederbörande systembolag och blev då registrerad som kund om "särskilt hinder icke förelåg". Ransonen för spritdrycker var från början en eller två liter i månaden men ökades senare till normalt tre liter, och det var personens sociala status som avgjorde ransonens storlek. Inkomst, kön, förmögenhet och samhällsposition styrde tilldelningen. Bara en av tio kvinnor hade motbok, och i de fallen de hade en var den tilldelade ransonen långt mindre än männens. Gifta kvinnor och hushållerskor kunde nekas med motiveringen att mannen i familjen hade motbok. Unga, ogifta män kom sällan i fråga oc