Fortsätt till huvudinnehåll

Helåret 2022

Förra året var en utmaning med kvarvarande flaskhalsar efter pandemin, Rysslands brutala krig mot Ukraina, energikris, inflation och stigande räntor. Jag kan bara konstatera att de farhågor som jag hade inför förra året om ryskt vapenskrammel och inflation helt slog in. Kanske har jag en framtid som domedagsorakel.

Att förutsäga 2023 blir däremot inte lika lätt. Det finns en del förståsigpåare som hävdar att inflationen ska falla tillbaka, eftersom Kina lättar på sina pandemirestriktioner och att varmare väder kommer att minska behovet av energi. Det kanske hjälper under sommarmånaderna, men det långsiktiga energiförsörjningen är inte löst. I Europa byggs hamnkapaciteten ut och världsmarknaden för gasleveranser dammsugs. I Sverige har regelverk ändrats som i bästa fall kan ge oss kärnkraft om tio till femton år. Ska vi få hjulen att snurra i industrin och värma i våra bostäder så behöver vi också ha en lösning på kort sikt. Fram till detta är på plats kommer vi få vänja oss med höga och volativa energipriser.

Det finns också andra orsaker till att inflationen kan bli högre framöver. Globalisering och frihandel har under många år drivit lägre produktionskostnader, men när kineserna framstår som ett strategiskt hot och leveranskedjorna säkras med regionala leverantörer så kommer detta att ge högre produktionskostnader. I slutändan kommer detta innebära att konsumenterna kommer att få betala i form av högre priser, högre inflation och högre räntor. Jag lägger ingen värdering i detta, eftersom mycket av åtgärderna säkert är nödvändiga, men det är trots allt något som vi som bör vara medvetna kommer att påverka vår ekonomi.

Biter den höga inflationen och med den höga räntor fast så kommer det bli svettigt för många hushåll. Har man köpt bostad med stora lån så blir det tufft när räntorna stiger långt över ursprungskalkylen. Hushållen kommer att behöva minska konsumtionen för att hantera de ökade bokostnaderna, vilket slår mot i första hand handel och restauranger.

Inte heller finns det några tecken på att kriget i Ukraina kommer att ta slut. Ryssland har mött oväntat motstånd, men har stora resurser som gör att de kan hålla kriget igång länge. Ukraina är beroende av stöd från väst och Ryssland vet att tiden är på deras sida. Isolationistiska republikaner vill minska stödet till Ukraina och samma uppfattning vädras av höger- och vänsterpopulister i Europa. Jag kan bara hoppas att befolkningen i Ukraina och opinionen i väst håller ut. En värld där stora auktoritära länder tar sig rätten att bestämma över små demokratier är något som jag inte vill se igen.

Det finns med andra ord skäl att vara en försiktig placerare även 2023. Jag har trots det utnyttjat kursfallet i Getinge och Intrum för att köpa fler aktier. Intrum har därefter fortsatt att falla, men Getinge lyckades jag pricka botten och har idagsläget en uppgång på ca 10%. Precis som för de flesta så fick jag se ett rejält tapp på värdet med -21,7% på helåret. Under större delen av året låg jag efter stockholmsbörsens index, men tack vare stark återhämtning för ett par tunga innehav som Investor och Atlas Copco så lyckades jag ta mig knappt över index som slutade på -22,8%.

Nysparandet fortsätter att gå in i indexfonder med utländsk exponering för att minska mitt tyngdpunkt på svenska aktier. Under våren kommer jag också att lägga upp ett månadssparande i räntefonder och globalfonder i min depå som kommer att finansieras med aktieutdelningarna. Det är ett sätt för mig att minska risken under ett par år inför uttagsfasen. Rationellt borde jag sälja av alla aktier och istället köpa fonder, men det är emotionellt jobbigt att utlösa så mycket reavinster till beskattning. Kanske blir det några mindre försäljningar under året, men annars så nöjer jag mig med att låta nysparande gå till fonder.

År Min utveckling SIX30 RX Skillnad
2022 -21,7 -22,8 1,1
2021 32,9 29,0 3,9
2020 16,9 7,4 9,5
2019 32,2 30,1 2,1
2018 -3,4 -7,0 3,6
2017 6,2 7,7 -1,5
2016 8,6 9,4 -0,8
2015 22,2 2.2 20,0
2014 14,1 14,0 0,1
2013 30,6 25,5 5,1
2012 10,7 16,4 -5,7
2011 -17,1 -11,6 -5,5
2010 30,3 24,9 5,4
2009 80,5 49,4 31,1
2008 -31,5 -36,3 14,9
2007 -6,6 -3,0 -3,6
2006 2,2 22,8 -20,6
2005 27,0 33,2 -6,2

Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...