Fortsätt till huvudinnehåll

Kriget i Ukraina

Invasionen i Ukraina är en oerhörd tragedi som på bara ett par dagar förvandlade människors vardagsliv till ett brinnande helvete. Omvärldens reaktioner har varit stark på att ryska stridsvagnar går till anfall mot europeisk storstäder, att otränade civila behöver skydda sina hem med vapen och att barnfamiljer behöver söka skydd mot flygbombningar i tunnelbanor och källare. Putin hade sannolikt kalkylerat med sanktioner och fördömanden, men underskattade omfattningen och enigheten i reaktionen från väst. Mediabevakningen och de upprörda känslor som den gett upphov till har till slut fått eftergivna länder som Frankrike och Tyskland att ge efter och till slut införa hårda sanktioner. Tyvärr har beroendet av rysk gas och olja gjort att man inte kan ta till den kraftfullaste sanktionen i form av att helt stänga av ryska banker från Swift. Nu blir det istället bara en par banker som stängs ute från internationella betalningar, vilket gör att man ändå kan betala för energin till andra ryska banker. Det innebär i realiteten att vår energiberoende är med och finansierar det ryska kriget mot Ukraina.

Den ryska ekonomin är förvånansvärt liten, med en samlad BNP i storlek med de nordiska länderna eller Italien. Däremot är den råvarutung, med ett antal strategiska resurser som energi och metaller som Europa behöver. Sanktionerna kommer därför att minska tillgången på dessa och driva upp priserna, vilket i ett läge med redan hög inflation och höga energipriser är inopportunt. Det är därför sannolikt att vi kommer behöva räkna med högre inflation och snabbare höjningar av räntan. Det kan bli en tuff omställning för hushåll och tillväxtbolag som länge dopats med billiga krediter.

Konflikten visar med tydlighet vilka politiska risker det innebär för en sparare att stoppa sina pengar i skurkstater. Någon av kvällsblaskorna hade en snyfthistoria om en PPM-sparare som hade hälften av sina pengar i Rysslandsfonder. Visst finns det goda chanser till avkastning, men det krävs ett rymligt samvete och en insikt att börskurserna även styrs av politiska nycker och korrupta byråkratier. För att verka i länder där korruption är satt i system måste företagen trixa för med agenter och annat för att dölja att de blir en del av systemet. Staten eller närstående kan ta över företagen om de inte bidrar med tillräckligt smörjmedel. När det börjar osa bränt är det inte heller alltid lätt att kliva ur sina investeringar. För en sparare är det alltid bäst att välja länder som låter marknadsekonomin verka med stabila lagar, där politiska beslut fattas i demokratiska församlingar och granskas av fri media. Den bästa placeringen man kan göra idag är att skicka en slant för att hjälpa människor på flykt eller till det ukrainska försvaret. Står vi inte upp för dem idag så har vi snart inget mer att stå upp för.

/Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...