Fortsätt till huvudinnehåll

Högre räntor

Inflationen ligger långt över prognoserna och pressar centralbankerna att höja styrräntorna. Stefan Ingves är som alltid lite sen på bollen och säger i en intervju att han räknar med att reporäntan kommer att toppa på 2,5 procent. En ganska optimistisk förhoppning med tanke på att en neutral styrränta, som varken gasar eller bromsar ekonomin, motsvarar inflationen plus tillväxten. Ligger inflationen på fyra procent och tillväxten på en procent är med andra ord en neutral styrränta fem procent. I nuläget är inflationen på 7,2 procent, vilket är långt över målet på två procent. Att i det läget gasa ekonomin till överhettning kommer bara att elda på inflationen och lånespiralen ännu mer.

Samtidigt har stater och hushåll tagit på sig massor av skulder, vilket gjort dem känsliga mot räntehöjningar. Det finns med andra ord en gräns för hur mycket som centralbankerna kan höja räntan. Även om svenska hushåll i genomsnitt har goda marginaler för att tåla kraftiga räntehöjningar, så är det inte alls lika givet att unga hushåll som nyligen köpt dyra bostadsrätter klarar av att hantera stigande boräntor. När bostadsköparnas kalkyler försämras och det dessutom finns säljare som tvingas realisera sina bostäder kan det bli ett otäckt scenario på bostadsmarknaden. Med femton procent i kontantinsats så behöver inte nedgången bli så stor för att hela kontantinsatsen ska gå förlorad. I värsta fall kan det bli en skuldfälla där försäljningen inte täcker lånet, med oerhört tragiska konsekvenser för enstaka hushåll som efter bostadskrisen på 90-talet.

Hur som helst är problemet inte att räntorna höjs, utan att vi har haft en galen tid av på tok för låga räntor och stimulanser. Det har skapat obalanser i form av skuldberg och bubblor på olika tillgångar som bostäder, techaktier och kryptovalutor. Eftersom räntan är ett pris på morgondagens pengar, så har det gjort att framtida vinster har värderats upp till orimliga nivåer. När räntan höjs blir vinster idag mycket mer värt än något som kanske ger avkastning långt fram i tiden.

Högre räntor är i grunden sunt. Riskfyllt låntagande har alltför länge gynnats framför tryggt sparande. Det har varit en medveten politik för att kapital allt längre ut på riskskalan samtidigt. Samtidigt som de skapat en enorm snedfördelning genom att gynna de som redan har mycket kapital att placera. En politik där människor kan bli rika på hårt arbete, företagande och sparsamhet är i grunden bra mycket bättre än där man i bästa fall kan hoppas att bli vinnare på bostadsmarknaden. Här gäller det för våra politiker att tänka om och ta ansvar för framtiden.

/Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...