Fortsätt till huvudinnehåll

Högre räntor

Inflationen ligger långt över prognoserna och pressar centralbankerna att höja styrräntorna. Stefan Ingves är som alltid lite sen på bollen och säger i en intervju att han räknar med att reporäntan kommer att toppa på 2,5 procent. En ganska optimistisk förhoppning med tanke på att en neutral styrränta, som varken gasar eller bromsar ekonomin, motsvarar inflationen plus tillväxten. Ligger inflationen på fyra procent och tillväxten på en procent är med andra ord en neutral styrränta fem procent. I nuläget är inflationen på 7,2 procent, vilket är långt över målet på två procent. Att i det läget gasa ekonomin till överhettning kommer bara att elda på inflationen och lånespiralen ännu mer.

Samtidigt har stater och hushåll tagit på sig massor av skulder, vilket gjort dem känsliga mot räntehöjningar. Det finns med andra ord en gräns för hur mycket som centralbankerna kan höja räntan. Även om svenska hushåll i genomsnitt har goda marginaler för att tåla kraftiga räntehöjningar, så är det inte alls lika givet att unga hushåll som nyligen köpt dyra bostadsrätter klarar av att hantera stigande boräntor. När bostadsköparnas kalkyler försämras och det dessutom finns säljare som tvingas realisera sina bostäder kan det bli ett otäckt scenario på bostadsmarknaden. Med femton procent i kontantinsats så behöver inte nedgången bli så stor för att hela kontantinsatsen ska gå förlorad. I värsta fall kan det bli en skuldfälla där försäljningen inte täcker lånet, med oerhört tragiska konsekvenser för enstaka hushåll som efter bostadskrisen på 90-talet.

Hur som helst är problemet inte att räntorna höjs, utan att vi har haft en galen tid av på tok för låga räntor och stimulanser. Det har skapat obalanser i form av skuldberg och bubblor på olika tillgångar som bostäder, techaktier och kryptovalutor. Eftersom räntan är ett pris på morgondagens pengar, så har det gjort att framtida vinster har värderats upp till orimliga nivåer. När räntan höjs blir vinster idag mycket mer värt än något som kanske ger avkastning långt fram i tiden.

Högre räntor är i grunden sunt. Riskfyllt låntagande har alltför länge gynnats framför tryggt sparande. Det har varit en medveten politik för att kapital allt längre ut på riskskalan samtidigt. Samtidigt som de skapat en enorm snedfördelning genom att gynna de som redan har mycket kapital att placera. En politik där människor kan bli rika på hårt arbete, företagande och sparsamhet är i grunden bra mycket bättre än där man i bästa fall kan hoppas att bli vinnare på bostadsmarknaden. Här gäller det för våra politiker att tänka om och ta ansvar för framtiden.

/Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Våga vägra index

Indexfonder är ett utmärkt sätt att få en bred exponering mot en marknad till en billig peng. För de flesta småsparare är det därför bättre att spara i indexfonder än att köpa aktier, men för den som vill få en bättre avkastning än index behöver man våga avvika från index. Jag använder själv indexfonder för att få exponering mot USA, Europa och tillväxtländer där jag själv valt att inte handla enskilda aktier från, men är övertygad att jag kan få bättre avkastningen än ett svenskt index genom att undvika surdegar i portföljen. Ett index är ett genomsnitt av de aktier som ingår i det. Det finns lite olika varianter som kapitalviktat eller likaviktat, index som exkluderar miljöbovar eller bara innehåller de absolut största bolagen. I varje index finns det därför bra och dåliga bolag. Några kommer att ligga under genomsnittet i risk och avkastning, medan andra kommer att ligga över. Kan man se till att välja bort dålig bolag och istället ha en högre andel bra bolag så kommer man över ti

Kriget i Ukraina

Invasionen i Ukraina är en oerhörd tragedi som på bara ett par dagar förvandlade människors vardagsliv till ett brinnande helvete. Omvärldens reaktioner har varit stark på att ryska stridsvagnar går till anfall mot europeisk storstäder, att otränade civila behöver skydda sina hem med vapen och att barnfamiljer behöver söka skydd mot flygbombningar i tunnelbanor och källare. Putin hade sannolikt kalkylerat med sanktioner och fördömanden, men underskattade omfattningen och enigheten i reaktionen från väst. Mediabevakningen och de upprörda känslor som den gett upphov till har till slut fått eftergivna länder som Frankrike och Tyskland att ge efter och till slut införa hårda sanktioner. Tyvärr har beroendet av rysk gas och olja gjort att man inte kan ta till den kraftfullaste sanktionen i form av att helt stänga av ryska banker från Swift. Nu blir det istället bara en par banker som stängs ute från internationella betalningar, vilket gör att man ändå kan betala för energin till andra ryska

Smugglaren på Gräskö

Brattsystemet infördes 1919 som ett sätt att hålla ner alkoholkonsumtionen. Systemet gick ut på att ransonera tillgången genom att alla inköp infördes i en motbok samtidigt som det etablerades ett monopol på försäljningen. Motboken var ett häfte med plats för stämplar, där inköpen skrevs in för att bevaka att ransonen inte överskreds. För att erhålla motbok måste man skriva en ansökan till vederbörande systembolag och blev då registrerad som kund om "särskilt hinder icke förelåg". Ransonen för spritdrycker var från början en eller två liter i månaden men ökades senare till normalt tre liter, och det var personens sociala status som avgjorde ransonens storlek. Inkomst, kön, förmögenhet och samhällsposition styrde tilldelningen. Bara en av tio kvinnor hade motbok, och i de fallen de hade en var den tilldelade ransonen långt mindre än männens. Gifta kvinnor och hushållerskor kunde nekas med motiveringen att mannen i familjen hade motbok. Unga, ogifta män kom sällan i fråga oc