Privatekonomisk prepping

Att rusta sin privatekonomi för kriser är minst lika nödvändigt som ha en ryggsäck redo för att ta sig till sin bug out location i händelse av zombieapokalyps. Sannolikheten för ekonomiska kriser är kanske rent av större än många av de krisscenarion som gör att vi måste packa våra saker för att bege oss till skogs. Det finns många olika krisscenarion som kan påverka privatekonomin, både på personligt plan och på en övergripande samhällsnivå. Att drabbas av arbetslöshet eller skilsmässa kan drastiskt ändra de ekonomiska förutsättningarna. När intäkerna faller kraftigt samtidigt som kostnaderna för bostad och bil ligger kvar som är det lätt at komma i kläm. Till skillnad mot många andra kriser så kan många ekonomiska kriserna bli långvariga. Förberedelser blir därför ändå viktigare än andra kriser som man enklare kan vänta ut.

Cyberattacker mot banker eller elnätet kan också snabbt slå ut hela samhällsekonomin. Överbelastningsattackar kan göra det inte är möjligt att logga in på sin bank eller utföra tjänster som swish. Riktade attacker mot clearingsystem som BGC eller Riksbanken skulle snabbt slå ut stora delar av betalningsväsendet i samhället, med omfattande nedstängningar av många olika branscher som följd. Digitaliseringen har många förtjänster, men det har också gjort oss sårbara i en skala som aldrig tidigare skådats. Att förvara kontanter hemma brukar vara ett tips för att öka motståndskraften, men butikerna kassasystem och leveranskedjor är också digitaliserade så utan fungerande IT så kommer det ändå vara svårt att handla. Utpressningen mot Konsum tidigare är ett bra exempel på när en butikskedja fick stänga igen i en vecka för ett angrepp på kassasystemet.

Brutna leveratörskedjor kan snabbt slå igen delar av ekonomin eller skapa bristsituationer med galopperande priser som följd. Med coronakrisens hamstring av toapapper och containerfartyget som fastnade i Suezkanalen i färskt minne så har vi goda exempel på de sårbarheter som små lager och just in time produktion medför. Bristen på halvledare skapar flaskhalsar i en lång rad branscher som tex bilindustrin där minskad produktion leder till minskad försäljning, längre leveranstider, personalnedragningar och minskade vinster. Det går nästan inte att föreställa sig vilka effekter som en kris i Hormuzsundet skulle ha för den globala oljeförörsörjningen. Transportsektorn har ännu ett starkt beroende till olja och utan oljetankers som traffikerar Hormuzsundet är det bara en tidsfråga innan lastbilarna slutar rulla på vägarna.

Privatekonomisk prepping handlar om att förstå vilka kriser som man riskerar att möta och bygga motståndskraft för att möta dem. Att ha lite kontanter hemma är säkert fortfarande ett bra råd, men slår butiker och betalsystem igen så är det ännu bättre att ha mat i frysen, ett skafferi med torrvaror och konserver samt en fulltankad bil. För något år sen var jag på en guidad tur i Sarajevo som handlade om den långvariga belägringen under balkankriget. I desperation bytte människor bort sina guldsmycken mot mjölpaket eller andra matvaror som de kom över. När det är kris på riktigt är det bara konserver som är hårdvaluta.

Cyberattacker pågår hela tiden, men riktar sig oftast mot enstaka banker eller företag. Att skaffa sig två banker där man kan betala sin räknar och har en buffert på är därför ett bra sätt att bygga motståndskraft. Ligger ena banken nere så kan men enkelt hantera sina betalningar via den andra. Cornucopia och RikaTillsammans som också skrivit om privatekonomisk prepping rekommenderar att betala sina räkningar så fort som man får dem för att köpa sig tid. Bankerna har krav på sig att få igång olika delar av sin verksamhet om de går ner och i nödläge har de till och med möjlighet att åka till Brukebergstorg för att sköta sin betalningar hos Riksbanken. Sannolikheten att betalningen går igenom är därför betydligt större än att du kan logga in på mobilen för att registrera din betalning. Det räcker därför långa med att lägga in sina räkningar tidigit eller automatisera betalningen via autogiro. Därmed inte sagt att det är en dålig idé att betala räkningen direkt när räntan på kontot ändå är noll.

Det viktigaste delen av sin prepping är naturligtvis med att ha ett buffertsparande. Hur mycket som man bör ha i buffert handlar om vilka fasta kostnader som man har och hur snabbt man kan anpassa mun efter den nya massäcken. Under samhällsekonomiska kriser brukar också priserna på många nödvändiga varor gå upp, vilket gör att man bör se till att ha lite marginaler i sin buffert. Risken att drabbas av arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa är tyvärr rätt hög under livet och då kommer bufferten väl till användning. Med en väl tilltagen buffert behöver man inte heller nalla av aktieportföljen när det är blodrött på börsen, vilket på sikt gör att avkastningen på portföljen blir högre. Trots att det finns en alternativkostnad för att hålla en buffert på ett sparkonto så är det ändå en trygghet som är värt sitt pris.

Flit och sparsamhet!