Flit och sparsamhet

Boomen för kryptovalutor har fått centralbanker över hela världen att titta på digitala centralbanksvalutor (CBDC). Drivkraften är förstås att centralbankerna att om fler börjar använda alternativa betalningsmedel så blir det svårare att driva en effektiva penningpolitik. Centralbankerna kommer inte på samma sätt kunna använda räntan som ett sätt att styra bankernas kreditgivning och därmed också konjunkturförloppet i god keynesiansk anda. Det blir också svårare att upprätthålla lagstiftning om penningtvätt och terrorfinansiering. Centralbankerna löper helt enkelt risken att tappa kontrollen. Flertalet centralbanker undersöker förutsättningarna att ge ut egna digitala valutor och några har också har meddelat att det kommer att lansera något. Svenska riksbanken är en av de centralbanker som kommit längst med sitt projekt för eKrona, men allra först ut är centralbanken i Nigeria som redan 2021 lanserade den digitala valutan eNaira. Den digitala valutan är som många andra kryptovalutor ...

En av fördelarna med att jobba i IT-branschen är att man tidigt möter ny teknik. Inte alltid för att man själv jobbar med det, utan för att det alltid finns någon överbegåvad nörd som inte vill annat än få berätta om vad han sysslar med. Som i ett projekt som jag jobbade i för en herrans massa år sen där det fanns en utvecklare som brann för bitcoin.  ”Gillar du inte sunkkaffet från Selecta så har jag en kapselmaskin. Du kan köpa kapslar av mig, men jag tar bara bitcoin”, sa han en dag när vi stod i fiket. Det blev en lång fika som slutade med att jag hade skaffat en wallet och köpt bitcoin för tusen kronor för att kunna köpa finkaffe av honom. I grund och botten är jag ganska positiv till bitcoin, som en valuta som inte kan manipuleras av politiker eller centralbanker. Förutsättningarna för en stabil valuta är bra mycket bättre om man inte behöver ta hänsyn till de senaste siffrorna för arbetslösheten, inflationen eller bytesbalansen. Inte heller kan man finansiera någon offentl...