Fortsätt till huvudinnehåll

Krampaktig buy 'n' hold

Handen på hjärtat så beror min buy ’n’ hold-strategi delvis på att jag är usel på att veta när jag ska sälja aktier. Vid flera tillfällen har jag bitit mig fast i innehav under år av utförslöpa, utan att förstå att jag borde kliva av. Ibland pratas det om psykologiska effekter att inte vilja realisera sina förluster, men tror att jag skulle kunna komma över den nesan om jag bara insåg att kursnedgången kommer att fortsätta. Problemet är att jag tycker att problemen är redan inprisade och därför tycker att vändningen borde komma. Det är trots allt mindre risk i bolag där problemen redan är kända än där de lurar som bränningar i skärgården.

En sund säljstrategi skulle kunna avsevärt öka min total avkastning, men det är inte helt lätt att hitta vilka kriterier som gör att jag borde trycka på säljknappen. Försökte mig ett tag på stop-loss för att automatiskt sälja aktier som gick ned, men tyckte att jag gjorde mer förluster på det än utan. Börsen är neurotiskt lagd och kurserna kan därför variera väldigt mycket på tillfälliga nyheter. Att ställa in rätt nivå på sin stop-loss är en konst som jag uppenbarligen inte bemästrar och tror rent av kanske är meningslöst. Börsbolagens kurser återhämtar sig oftast och har man bara is i magen så får man igen sin insats. Problemet är bara att om man har för mycket is i magen så blir man inte av med de som har år av sackande kurser.

Det är med andra ord inte tillfälliga kursfall som är det stora problemet, utan strukturella problem som utmanar affärsmodellen. Hennes & Mauritz har jag ägt i över tjugo år och det har gått från att vara min bästa aktie till min sämsta. Ursprungligen såg jag en lägre risk i den med billiga kläder som rimligen borde vara mindre påverkad av konjunktursvängningarna än dyrare kläder. Näthandeln har dock visats sig vara en tuff omprövning och trots satsningar så sitter Hennes & Mauritz med en stor kostnadskostym i form av ett butiksnät med sjunkande marginaler. Gång på gång har bolagsledningen eller analytiker hävdat att vändningen är nära, vilket visats sig vara fel. På samma sätt har jag hållit fast vid Ratos under många år av kräftgång, efter att Arne Karlsson sålt av alla guldkorn i bolagets portfölj. För Ratos del har det tagit många år städa upp bland problembolagen, vilket gjort att man presterat långt under index. Hela tiden har jag hållit fast vid aktien eftersom jag sett den som en portfölj av småbolag som borde komma igen. Men strukturella problem tar ibland många, många år av väntan för prövade aktieägare.

Om min förebild bland aktiebloggare Lundaluppen kallar sig Sveriges tråkigaste investerare, så kanske jag kan göra anspråk på att vara sämst på exit. Sitter med ångest över hur jag ska göra med mina H&M som jag skulle kunna kvitta bort mot Autoliv. Eftersom jag fortfarande framhärdar med en vanlig depå så påverkar naturligtvis skatteeffekten också på köp- och säljbesluten. En del av mina försäljningar senaste åren har egentligen handlat om att kvitta vinst mot förlust. Senast var före årskiftet då jag passade på att sälja mina förlustaktier i Elekta mot den vinst som jag gjort på uppköpet av Veoneer i början av förra året. Veckan efteråt köpte jag på mig fler aktier i Elekta än jag hade tidigare, för det vore ju synd att missa uppgången som måste komma… jodå, jag ligger faktiskt nästan på plus 30% i Elekta.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...