Fortsätt till huvudinnehåll

Krampaktig buy 'n' hold

Handen på hjärtat så beror min buy ’n’ hold-strategi delvis på att jag är usel på att veta när jag ska sälja aktier. Vid flera tillfällen har jag bitit mig fast i innehav under år av utförslöpa, utan att förstå att jag borde kliva av. Ibland pratas det om psykologiska effekter att inte vilja realisera sina förluster, men tror att jag skulle kunna komma över den nesan om jag bara insåg att kursnedgången kommer att fortsätta. Problemet är att jag tycker att problemen är redan inprisade och därför tycker att vändningen borde komma. Det är trots allt mindre risk i bolag där problemen redan är kända än där de lurar som bränningar i skärgården.

En sund säljstrategi skulle kunna avsevärt öka min total avkastning, men det är inte helt lätt att hitta vilka kriterier som gör att jag borde trycka på säljknappen. Försökte mig ett tag på stop-loss för att automatiskt sälja aktier som gick ned, men tyckte att jag gjorde mer förluster på det än utan. Börsen är neurotiskt lagd och kurserna kan därför variera väldigt mycket på tillfälliga nyheter. Att ställa in rätt nivå på sin stop-loss är en konst som jag uppenbarligen inte bemästrar och tror rent av kanske är meningslöst. Börsbolagens kurser återhämtar sig oftast och har man bara is i magen så får man igen sin insats. Problemet är bara att om man har för mycket is i magen så blir man inte av med de som har år av sackande kurser.

Det är med andra ord inte tillfälliga kursfall som är det stora problemet, utan strukturella problem som utmanar affärsmodellen. Hennes & Mauritz har jag ägt i över tjugo år och det har gått från att vara min bästa aktie till min sämsta. Ursprungligen såg jag en lägre risk i den med billiga kläder som rimligen borde vara mindre påverkad av konjunktursvängningarna än dyrare kläder. Näthandeln har dock visats sig vara en tuff omprövning och trots satsningar så sitter Hennes & Mauritz med en stor kostnadskostym i form av ett butiksnät med sjunkande marginaler. Gång på gång har bolagsledningen eller analytiker hävdat att vändningen är nära, vilket visats sig vara fel. På samma sätt har jag hållit fast vid Ratos under många år av kräftgång, efter att Arne Karlsson sålt av alla guldkorn i bolagets portfölj. För Ratos del har det tagit många år städa upp bland problembolagen, vilket gjort att man presterat långt under index. Hela tiden har jag hållit fast vid aktien eftersom jag sett den som en portfölj av småbolag som borde komma igen. Men strukturella problem tar ibland många, många år av väntan för prövade aktieägare.

Om min förebild bland aktiebloggare Lundaluppen kallar sig Sveriges tråkigaste investerare, så kanske jag kan göra anspråk på att vara sämst på exit. Sitter med ångest över hur jag ska göra med mina H&M som jag skulle kunna kvitta bort mot Autoliv. Eftersom jag fortfarande framhärdar med en vanlig depå så påverkar naturligtvis skatteeffekten också på köp- och säljbesluten. En del av mina försäljningar senaste åren har egentligen handlat om att kvitta vinst mot förlust. Senast var före årskiftet då jag passade på att sälja mina förlustaktier i Elekta mot den vinst som jag gjort på uppköpet av Veoneer i början av förra året. Veckan efteråt köpte jag på mig fler aktier i Elekta än jag hade tidigare, för det vore ju synd att missa uppgången som måste komma… jodå, jag ligger faktiskt nästan på plus 30% i Elekta.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Våga vägra index

Indexfonder är ett utmärkt sätt att få en bred exponering mot en marknad till en billig peng. För de flesta småsparare är det därför bättre att spara i indexfonder än att köpa aktier, men för den som vill få en bättre avkastning än index behöver man våga avvika från index. Jag använder själv indexfonder för att få exponering mot USA, Europa och tillväxtländer där jag själv valt att inte handla enskilda aktier från, men är övertygad att jag kan få bättre avkastningen än ett svenskt index genom att undvika surdegar i portföljen. Ett index är ett genomsnitt av de aktier som ingår i det. Det finns lite olika varianter som kapitalviktat eller likaviktat, index som exkluderar miljöbovar eller bara innehåller de absolut största bolagen. I varje index finns det därför bra och dåliga bolag. Några kommer att ligga under genomsnittet i risk och avkastning, medan andra kommer att ligga över. Kan man se till att välja bort dålig bolag och istället ha en högre andel bra bolag så kommer man över ti

Kriget i Ukraina

Invasionen i Ukraina är en oerhörd tragedi som på bara ett par dagar förvandlade människors vardagsliv till ett brinnande helvete. Omvärldens reaktioner har varit stark på att ryska stridsvagnar går till anfall mot europeisk storstäder, att otränade civila behöver skydda sina hem med vapen och att barnfamiljer behöver söka skydd mot flygbombningar i tunnelbanor och källare. Putin hade sannolikt kalkylerat med sanktioner och fördömanden, men underskattade omfattningen och enigheten i reaktionen från väst. Mediabevakningen och de upprörda känslor som den gett upphov till har till slut fått eftergivna länder som Frankrike och Tyskland att ge efter och till slut införa hårda sanktioner. Tyvärr har beroendet av rysk gas och olja gjort att man inte kan ta till den kraftfullaste sanktionen i form av att helt stänga av ryska banker från Swift. Nu blir det istället bara en par banker som stängs ute från internationella betalningar, vilket gör att man ändå kan betala för energin till andra ryska

Smugglaren på Gräskö

Brattsystemet infördes 1919 som ett sätt att hålla ner alkoholkonsumtionen. Systemet gick ut på att ransonera tillgången genom att alla inköp infördes i en motbok samtidigt som det etablerades ett monopol på försäljningen. Motboken var ett häfte med plats för stämplar, där inköpen skrevs in för att bevaka att ransonen inte överskreds. För att erhålla motbok måste man skriva en ansökan till vederbörande systembolag och blev då registrerad som kund om "särskilt hinder icke förelåg". Ransonen för spritdrycker var från början en eller två liter i månaden men ökades senare till normalt tre liter, och det var personens sociala status som avgjorde ransonens storlek. Inkomst, kön, förmögenhet och samhällsposition styrde tilldelningen. Bara en av tio kvinnor hade motbok, och i de fallen de hade en var den tilldelade ransonen långt mindre än männens. Gifta kvinnor och hushållerskor kunde nekas med motiveringen att mannen i familjen hade motbok. Unga, ogifta män kom sällan i fråga oc