Budstrid om Veoneer

Autoliv knoppade 2018 av sin verksamhet inom aktiv säkerhet för fordon, vilket delades ut till aktieägarna. Det nya bolaget Veoneer innehöll ny teknik som sensorer och styrsystem för självkörande fordon, medan den äldre tekniken med krockkuddar och säkerhetsbälten fick vara kvar i Autoliv. Veoneer var därför mer av ett framtidsbolag som ännu inte gjort vinst, medan Autoliv satt på den gamla kassakon. Någon lysande kursresa har det inte heller varit för aktieägarna. Vid avknoppningen handlades Veoneer för 367 kronor och toppade på drygt 500 kronro en månad senare, men sen dess har det mest varit utförslöpa. Även om bolaget ofta nämns som en kursdubblare med synnerligen goda framtidsutsikter, så har framtiden ofta skjutits framåt i tiden. Pandemin med problem för fordonsindustrin och sen komponentbrist på halvledare har gjort att vändningen inte velat komma.

Kanadeniska Magna har därför lagt ett bud på Veoneer, vilket senare amerikanska Qualcomm har bjudit över. Nu väntar vi besked om det kommer något ytterliggare bud. Som aktieägare är det naturligtvis trevligt att få se ett innehav öka i värde, men å andra sidan är det långt under vad som bolaget handlats för tidigare. Med den potential som också finns inom automoma fordon så är det också synd att bolaget försvinner från börsen. För min egen del påverkar det knappt värdet på min portfölj eftersom innehavet är mindre än en procent. Jag har haft funderingar på om jag skulle öka i det eller släppa det eftersom det var en sån liten del, men avvaktade för att se när vädningen skulle komma.

Vad Autoliv vann på att knoppa av sin mest framtidsinriktade verksamhet för att sen låta en konkurrent köpa upp den är svårt att förstå, men det finns säkert någon som fick en bra bonus på att lönsamheten ökade när investeringarna på framtidens teknik inte längre belastade resultatet. Ska man satsa på framtiden behöver man ibland se bortom kvartalsavstämningen.

Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden. Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Läs mer

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Läs mer

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet. För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...

Läs mer

Flit och sparsamhet

Leta i den här bloggen