Fortsätt till huvudinnehåll

Harry Brownes permanenta portfölj

Att försöka förutsäga marknaden är notoriskt svårt. Inom den österrikiska ekonomin brukar man dessutom tala om att det är omöjligt att förutsäga framtiden eftersom vi inte känner till vilka värderingar som marknadens aktörer kommer att ha i framtiden. Inte heller vet vi när en svart svan ska dyka upp. Vi står inför ett kunskapsproblem som gör att framtiden alltid kommer att vara osäker.

Ett sätt att hantera denna osäkerhet är att bygga en portfölj som ska hantera alla investeringsklimat. Den amerikanske investeringsrådigvaren Harry Browne föreslog i sin bok Fail-Safe Investing – A lifelong financial security in 30 minutes en portfölj som består av lika delar aktier, obligationer, kontanter och guld. Tanken vara att det alltid skulle finnas ett tillgångsslag som presterade bättre oavsett om det var tillväxt, inflation, deflation eller recession. Portföljen skulle vara så enkel att hantera att det bara krävdes 30 minuter per år för att hantera den. Utöver att vara verksam som investeringsrådgivare så var Harry Browne också aktiv som libertariansk debattör. Han var en produktiv författare och skribent, samt en frispråkig röst för guld istället för papperspengar. Två gånger ställde han dessutom upp som presidentkandidat för Libertarian Party och fick ungefär en halv procent av rösterna.

Trots att permanenta portföljen bara har 25% aktier, så har det visat sig att den avkastar hyfsat till en låg risk. Portföljen har historiskt gett så bra riskjusterad avkastning att det blivit en favoritportfölj hos en del populära finansbloggare. En stor del av styrkan är naturligtvis enkelheten i implementationen som kräver bara en årlig översyn för att återställa balansen mellan tillgångsklasserna. Guld är däremot en omdiskuterad tillgång och det är inte ens sannolikt det bästa skyddet mot inflation. Industriråvaror som koppar, fastigheter och skog har tydligare koppling till inflation än vad guldet har. Guldet har däremot sin poäng som försäkring när förtroende för papperspengarna utmanas på riktigt.

Men det är möjligt att en lång period av fallande räntor har bidragit till att både aktier och obligationer fått portföljen att avkasta väldigt bra, men när vinden vänder så kanske man inte kan förvänta sig lika mycket av kontanter och guld i avkastning. Att ersätta en del av guldet med aktier inom råvaruindustrin, fastigheter och skog kan vara ett sätt att öka aktiedelen och samtidigt behålla ett ben som går bra under inflation. På samma sätt kan kontantdelen minskas på bekostnad i defensiva aktier som läkemedel och livsmedel. Produkter som människor måste ha även när konjunkturen är dålig. På så sätt behåller man en del av det grundläggande tanken med permanenta portföljen, men ökar risken och den förväntade avkastningen.

Guld och kontanter har en viktig funktion som försäkring i händelse av kris. Under coronakrisen gick de flest tillgångsslag ner samtidigt och det var i princip bara kontanter behöll värdet. Sämre likvida tillgångar som företagsobligationer sjönk som en sten och återhämtade sig långsammare än aktier. Det finns därför alltid ett bra skäl att ha kontanter och eventuellt även lite guld i portföljen.

Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...