Fortsätt till huvudinnehåll

Överbelånade utan krismedvetande

De flesta inhemska bedömare verkar tala om en mjuklandning eller en kort lågkonjunktur. Arbetsmarknaden är fortfarande stark och inflationen borde snart gå ner, vilket ska få de ekonomiska hjulen att snart vara tillbaka som förr. Hushållen verkar se lika sorglöst på tillvaron och på bostadsmarknaden tickar priserna uppåt igen om än med kraftigt minskande volym. Från bankerna rapporteras det att lånevolymerna minskar och med stigande priser så innebär det att antalet bostadsaffärer har minskat. Det är med andra ord en hel del som känner av dyrtider med hög inflation och normaliserade räntor, medan andra sätter sitt hopp till att räntorna snart skall falla tillbaka och handlar bostäder precis som förr. Många utländska bedömare har en mer amper syn på den svenska fastighets- och bostadsmarknaden. Under många år har fastigheter och bostäder drivits på av hög belåning och utländska aktörer befarar att den svenska ekonomin ska drabbas av en krasch liknande den som drabbat SBB. När räntorna stiger blir lånen tuffare att betala igen, vilket får effekter på andra delar av ekonomin.

För hushållen är det de nominella bostadsräntorna som avgör hur mycket de har att lägga på annat när bolånen är betalda. För fastighetsbolagen är det däremot den realräntan efter inflation som avgör om kalkylen går ihop och med fortsatt hög inflation så är fortfarande realräntan negativ, det finns därför en eftersläpning när effekten når fastighetsbolagen. SBB är därför bara början och det borde bli bra mycket värre för överbelånade fastighetsbolag, i synnerhet med tanke på att börsens fastighetsfall kommer att behöva återfinansiera obligationsförfall för över 30 miljarder i år. Räntan för att låna upp nya pengar är bra mycket högre än den som de tidigare haft. Som grädde på moset så riskerar fallande fastighetspriser att slå mot den säkerhet som fastighetsbolagen lämnat för sin upplåning, det gör långivarna behöver ta än mer betalt för den ökade risk som det är att låna ut till fastighetsbolagen.

Fastighetsbolagen är däremot inte helt ensamma om att bära skuld till den situation som uppkommit. De har möjligen lånat för mycket, men i grund och botten har de bara handlat rationellt efter de förutsättningar som Riksbanken skapat. Det är Riksbanken som under många år eldat på inflationsbrasan med låga räntor och köp av fastighetsobligationer för att driva ner ränta som fastighetsbolagen betalar. Är det någon som är ytterst ansvarig för den kris som vi håller på att gå mot så är det Riksbanken genom sina pengapolitiska stimulanser.

Höjer Riksbanken räntan för att få upp kronkursen, så ökar problemen för fastighetsbolagen. Går fastighetsbolagen i putten så kommer det hamna i knäet på bankerna och i andra hand skattebetalarna. Att utländska investerare håller sig borta från svenska kronan är därför inte så förvånande. Under många år har utländska bedömare som OECD varnat för att vi byggt upp en bubbla på bostads- och fastighetsmarknaden, men utan att Riksbanken eller politiker tagit tag i problemet. Nu straffas kronan med att utländska investerare ser mindre riskfyllda alternativ annorstädes. Vet inte om det är min psykologiska disposition som permabjörn som gör att jag ser så stora risker för svensk ekonomi, men jag förstår inte att det inte är andra som också har magknip över vad vi riskerar att gå in i.

Som sparare skulle jag hellre ligga i korta räntor än högbelånade fastighetsbolag.

/Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Våga vägra index

Indexfonder är ett utmärkt sätt att få en bred exponering mot en marknad till en billig peng. För de flesta småsparare är det därför bättre att spara i indexfonder än att köpa aktier, men för den som vill få en bättre avkastning än index behöver man våga avvika från index. Jag använder själv indexfonder för att få exponering mot USA, Europa och tillväxtländer där jag själv valt att inte handla enskilda aktier från, men är övertygad att jag kan få bättre avkastningen än ett svenskt index genom att undvika surdegar i portföljen. Ett index är ett genomsnitt av de aktier som ingår i det. Det finns lite olika varianter som kapitalviktat eller likaviktat, index som exkluderar miljöbovar eller bara innehåller de absolut största bolagen. I varje index finns det därför bra och dåliga bolag. Några kommer att ligga under genomsnittet i risk och avkastning, medan andra kommer att ligga över. Kan man se till att välja bort dålig bolag och istället ha en högre andel bra bolag så kommer man över ti

Kriget i Ukraina

Invasionen i Ukraina är en oerhörd tragedi som på bara ett par dagar förvandlade människors vardagsliv till ett brinnande helvete. Omvärldens reaktioner har varit stark på att ryska stridsvagnar går till anfall mot europeisk storstäder, att otränade civila behöver skydda sina hem med vapen och att barnfamiljer behöver söka skydd mot flygbombningar i tunnelbanor och källare. Putin hade sannolikt kalkylerat med sanktioner och fördömanden, men underskattade omfattningen och enigheten i reaktionen från väst. Mediabevakningen och de upprörda känslor som den gett upphov till har till slut fått eftergivna länder som Frankrike och Tyskland att ge efter och till slut införa hårda sanktioner. Tyvärr har beroendet av rysk gas och olja gjort att man inte kan ta till den kraftfullaste sanktionen i form av att helt stänga av ryska banker från Swift. Nu blir det istället bara en par banker som stängs ute från internationella betalningar, vilket gör att man ändå kan betala för energin till andra ryska

Smugglaren på Gräskö

Brattsystemet infördes 1919 som ett sätt att hålla ner alkoholkonsumtionen. Systemet gick ut på att ransonera tillgången genom att alla inköp infördes i en motbok samtidigt som det etablerades ett monopol på försäljningen. Motboken var ett häfte med plats för stämplar, där inköpen skrevs in för att bevaka att ransonen inte överskreds. För att erhålla motbok måste man skriva en ansökan till vederbörande systembolag och blev då registrerad som kund om "särskilt hinder icke förelåg". Ransonen för spritdrycker var från början en eller två liter i månaden men ökades senare till normalt tre liter, och det var personens sociala status som avgjorde ransonens storlek. Inkomst, kön, förmögenhet och samhällsposition styrde tilldelningen. Bara en av tio kvinnor hade motbok, och i de fallen de hade en var den tilldelade ransonen långt mindre än männens. Gifta kvinnor och hushållerskor kunde nekas med motiveringen att mannen i familjen hade motbok. Unga, ogifta män kom sällan i fråga oc