Fortsätt till huvudinnehåll

Intrum -87%

Affärsmodeller med hög skuldsättning har det fortsatt svårt i det högre ränteläget och bland de som har drabbats värst är Intrum. I år har aktien fallit med 75 % och på ett år 86%.

Det kan låta paradoxalt men ett av skälen till att jag varit aktieägare i Intrum är att jag räknade med att de skulle tjäna mer pengar när fler fick problem med sina lån. Jag trodde att affärsmodellen var tillräckligt robust och intäkterna ökade i dåliga tider, men uppenbarligen var affärsmodellen så kapitalintensiv att de själva föll offer när räntorna ökade.

Jag har haft mitt innehav sen 2011 och har efter dagens fortsatta nergång en förlust på 158 tkr eller 87%. Under åren har jag däremot fått utdelningar på 117 tkr från Intrum, så den totala förlusten över åren är trots allt något mindre än vad nedgången antyder.

Hur som helst är det riktigt illa och att jag ännu en gång inte klivit ur i tid kräver självrannsakan. För bara någon vecka sen funderade jag på om jag inte borde köpa mer eftersom kursen gått ner så mycket, men tog mitt förnuft till fånga i sista stund. Mina största förluster har jag gjort när jag snittat ner mig genom upprepade köp i fallande knivar.

Tack och lov så har jag många innehav i portföljen vilket gör att jag kan ta en smäll som att ett innehav utraderas. Att jag dessutom ligger i en vanlig depå istället för en ISK gör att jag också kan kvitta förlusten mot något innehav som gått bra. Det var efter smällen i HQ Bank som jag flyttade tillbaka till en vanlig aktiedepå. Även om jag behöver skatta mer för reavinster och utdelningar, så känns det skönt att kunna kvitta förluster. Har dessutom fördelen av att få utdelning för den latenta skatteskuld som jag har på de innehav som gått upp mycket.

Även om mitt självförtroende något har ruckats av Intrum och att jag de senaste åren gjort ett par köp i mindre bolag som Ngenic, Codemill och Tempest security som underpresterat kraftigt mot börsen, så ligger jag fortfarande bättre än börsen sett sen börskraschen 2008. I år har jag underpresterat och förra året gick jag marginellt bättre. Frågan är om jag behöver se över min strategi för att fortsätta överprestera mot att slänga in allt kapital i indexfonder.

Uppenbarligen behöver jag ta större hänsyn till bolagens skuldsättning och att räntetäckningsgraden har tillräcklig marginal att kunna täcka ett högre ränteläge. Hög belåning är en tickande bomb när räntorna stiger.

/Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Våga vägra index

Indexfonder är ett utmärkt sätt att få en bred exponering mot en marknad till en billig peng. För de flesta småsparare är det därför bättre att spara i indexfonder än att köpa aktier, men för den som vill få en bättre avkastning än index behöver man våga avvika från index. Jag använder själv indexfonder för att få exponering mot USA, Europa och tillväxtländer där jag själv valt att inte handla enskilda aktier från, men är övertygad att jag kan få bättre avkastningen än ett svenskt index genom att undvika surdegar i portföljen. Ett index är ett genomsnitt av de aktier som ingår i det. Det finns lite olika varianter som kapitalviktat eller likaviktat, index som exkluderar miljöbovar eller bara innehåller de absolut största bolagen. I varje index finns det därför bra och dåliga bolag. Några kommer att ligga under genomsnittet i risk och avkastning, medan andra kommer att ligga över. Kan man se till att välja bort dålig bolag och istället ha en högre andel bra bolag så kommer man över ti

Kriget i Ukraina

Invasionen i Ukraina är en oerhörd tragedi som på bara ett par dagar förvandlade människors vardagsliv till ett brinnande helvete. Omvärldens reaktioner har varit stark på att ryska stridsvagnar går till anfall mot europeisk storstäder, att otränade civila behöver skydda sina hem med vapen och att barnfamiljer behöver söka skydd mot flygbombningar i tunnelbanor och källare. Putin hade sannolikt kalkylerat med sanktioner och fördömanden, men underskattade omfattningen och enigheten i reaktionen från väst. Mediabevakningen och de upprörda känslor som den gett upphov till har till slut fått eftergivna länder som Frankrike och Tyskland att ge efter och till slut införa hårda sanktioner. Tyvärr har beroendet av rysk gas och olja gjort att man inte kan ta till den kraftfullaste sanktionen i form av att helt stänga av ryska banker från Swift. Nu blir det istället bara en par banker som stängs ute från internationella betalningar, vilket gör att man ändå kan betala för energin till andra ryska

Smugglaren på Gräskö

Brattsystemet infördes 1919 som ett sätt att hålla ner alkoholkonsumtionen. Systemet gick ut på att ransonera tillgången genom att alla inköp infördes i en motbok samtidigt som det etablerades ett monopol på försäljningen. Motboken var ett häfte med plats för stämplar, där inköpen skrevs in för att bevaka att ransonen inte överskreds. För att erhålla motbok måste man skriva en ansökan till vederbörande systembolag och blev då registrerad som kund om "särskilt hinder icke förelåg". Ransonen för spritdrycker var från början en eller två liter i månaden men ökades senare till normalt tre liter, och det var personens sociala status som avgjorde ransonens storlek. Inkomst, kön, förmögenhet och samhällsposition styrde tilldelningen. Bara en av tio kvinnor hade motbok, och i de fallen de hade en var den tilldelade ransonen långt mindre än männens. Gifta kvinnor och hushållerskor kunde nekas med motiveringen att mannen i familjen hade motbok. Unga, ogifta män kom sällan i fråga oc