Fortsätt till huvudinnehåll

Intrum -87%

Affärsmodeller med hög skuldsättning har det fortsatt svårt i det högre ränteläget och bland de som har drabbats värst är Intrum. I år har aktien fallit med 75 % och på ett år 86%.

Det kan låta paradoxalt men ett av skälen till att jag varit aktieägare i Intrum är att jag räknade med att de skulle tjäna mer pengar när fler fick problem med sina lån. Jag trodde att affärsmodellen var tillräckligt robust och intäkterna ökade i dåliga tider, men uppenbarligen var affärsmodellen så kapitalintensiv att de själva föll offer när räntorna ökade.

Jag har haft mitt innehav sen 2011 och har efter dagens fortsatta nergång en förlust på 158 tkr eller 87%. Under åren har jag däremot fått utdelningar på 117 tkr från Intrum, så den totala förlusten över åren är trots allt något mindre än vad nedgången antyder.

Hur som helst är det riktigt illa och att jag ännu en gång inte klivit ur i tid kräver självrannsakan. För bara någon vecka sen funderade jag på om jag inte borde köpa mer eftersom kursen gått ner så mycket, men tog mitt förnuft till fånga i sista stund. Mina största förluster har jag gjort när jag snittat ner mig genom upprepade köp i fallande knivar.

Tack och lov så har jag många innehav i portföljen vilket gör att jag kan ta en smäll som att ett innehav utraderas. Att jag dessutom ligger i en vanlig depå istället för en ISK gör att jag också kan kvitta förlusten mot något innehav som gått bra. Det var efter smällen i HQ Bank som jag flyttade tillbaka till en vanlig aktiedepå. Även om jag behöver skatta mer för reavinster och utdelningar, så känns det skönt att kunna kvitta förluster. Har dessutom fördelen av att få utdelning för den latenta skatteskuld som jag har på de innehav som gått upp mycket.

Även om mitt självförtroende något har ruckats av Intrum och att jag de senaste åren gjort ett par köp i mindre bolag som Ngenic, Codemill och Tempest security som underpresterat kraftigt mot börsen, så ligger jag fortfarande bättre än börsen sett sen börskraschen 2008. I år har jag underpresterat och förra året gick jag marginellt bättre. Frågan är om jag behöver se över min strategi för att fortsätta överprestera mot att slänga in allt kapital i indexfonder.

Uppenbarligen behöver jag ta större hänsyn till bolagens skuldsättning och att räntetäckningsgraden har tillräcklig marginal att kunna täcka ett högre ränteläge. Hög belåning är en tickande bomb när räntorna stiger.

/Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...