Fortsätt till huvudinnehåll

Hårda smällar

Investerar man i riskfyllda tillgångar är det lätt att göra misstag, men den långsiktiga investeraren med en bred portfölj behöver bara få lite drygt hälften rätt för att det ändå ska bli ett positivt utfall. Ökar man oddsen för ett bra investeringsbeslut så ökar också avkastningen. Det är därför som det är viktigt att kontinuerligt utvärdera sina beslut och fundera över hur man kan bli bättre investerare. Under åren har jag fått ett par rejäla smällar som påverkat mina val.

I ett par år hade jag en portfölj med sex bolag som jag trodde stenhårt på. Bolagen var valda i olika branscher så jag tyckte ändå att jag hade bra riskspridning. Att volatiliteten var högre på en koncentrerade portfölj brydde jag mig inte så mycket om eftersom jag ändå inte skulle ta ut några pengar. Tvärtom var det lite roligt att det gick upp och ner kraftigt, när det ändå som jag egentligen brydde mig om var ett fjärran slutresultat. Jag hade ju valt några riktigt bra bolag som i långa loppet skulle slå börsen med råge.

  • Investor – ett antal bra storbolag till rabatt.
  • Hamp;M – konjukturstabil med billigt mode.
  • HQ Bank – Turbo på Stockholmsbörsens utveckling med trading, private banking och fondbolag.
  • Bioinvent – Forskningsbolag med fyra läkemedelskandidater.
  • JM – byggbehovet i Stockholm.
  • Ratos – Småbolagsexponering.

Smällarna i HQ Bank och Bioinvent kom plötsligt. När tradingskandalen briserade förlorade HQ Bank sin oktroj, vilket innebär att de inte fick fortsätta sin bankverksamhet. Aktien sjönk som en sten och jag insåg att det var lönlöst att hoppas på en vändning, vilket fick mig att sälja med brakförlust för att rädda lite av kvarvarande pengar. Förloppet var liknande för Bioinvent som är ett forskningsbolag inom biotech vilket var en het börstrend när jag ägde dem. Bolaget hade fyra läkemedelskandidater som var långt framme i studier, men fick bakslag på samtliga kandidater och år av forskning var förgäves. De begärde in mer pengar av aktieägarna och kursen sjönk med 90% inom några dagar. Jag tog förlusten och sålde mina aktier i Bioinvent för en spottstyver.

Snabba nedgångar är lättare att hantera än de utdragna nedgångsförlopp som jag hade i H&M och Ratos, där jag har suttit på innehaven hela resan. Jag tyckte hela tiden att det var bra bolag som bara blev billigare, trots att jag borde sett varningstecken länge. Det är till och med så att jag i vissa fall har köpt fler aktier när kursena fallit. Hade jag lyckats kliva av dessa bolag hade jag kunna lyfta resultatet i min portfölj rejält. Jag har många gånger funderat om jag kunde haft någon form av regler för när jag ska sälja innehav som underpresterar, men när jag har försökt med olika stopp loss så har det oftast bara resulterat i att jag säljer av bolag som svänger tillfälligt. Jag har åtmnistone kommit fram till att jag inte ska snitta ner mig utan att det är bättre att köpa en annan aktie istället. Min största brist som investerare att jag är riktigt usel på att veta när jag ska sälja och behöver jobba med en plan för när jag ska avsluta innehav.

Those who not rememeber the past are condemned to repeat it.
Benjamin Gramham - The intelligent investor.

Mina erfarenheter av dessa smällar fick mig att flytta tillbaka huvuddelen av mitt aktiesparande till en vanlig aktiedepå. Förlusterna i HQ Bank och Bioinvent skedde i en kapitalförsäkring utan möjlighet att dra av förlusterna, vilket gjorde att jag såg depån som en möjlighet att skydda mig från mina värsta misstag. Jag har forfarande huvuddelen av sparande i en vanlig depå och väljer att åtminstone lägga mer riskabla investeringar där. Den högre reavinstskatten ser jag som en försäkringspremie för mitt eget oförstånd. Idag använder jag ISK och Kapitalförsäkring främst för aktiefonder med har även mindre aktieinnehav i dem.

Jag har idag också betydligt fler innehav för att minska den enskilda bolagsrisken. Har som tumregel att inget bolag ska bli större än 10% av portföljen, men för att inte heller få för många småduttar så försöker jag hålla dem över 2%. Den nedre gränsen bryter jag mot i några innehav, men ser det som bevakningspositioner för att följa med bolagen innan jag fattar ett beslut om att skala upp eller ner.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...