Fortsätt till huvudinnehåll

Percy och finansvalparna

Tillsammans med min klasskamrat Per bildade jag en aktiesparklubb i gymnasiet. Vi hade båda för lite pengar för att kunna stilla vårt börsintresse och genom att gå ihop med andra på skolan så skulle vi få ett betydligt större kapital att handla för. Varje andel kostade 500 kronor i startavgift och 200 kronor i månaden, vilket var en inte oansenlig del av studiebidraget, så det är imponerade att vi fick ihop nästan 30 medlemmar. Men åttiotalet var en tidsålder då alla drömde om att bli yuppie och göra snabba klipp på börsen.

När vi skramlat ihop pengarna gick Per och jag ner till det lokala bankkontoret för att köpa aktier. Eftersom det fanns vare sig internet eller nätmäklare så fick man snällt gå till banken för att göra sina affärer. Börskurserna lästes varje dag upp i radion, ungefär som väderleksrapporten. Våra affärer hanterades av Percy som var aktiemäklaren på det lokala bankkontoret. Trots den yuppielika framtoningen med prickig sidenslips och hängslen så tog sig Percy tid att behandla oss som viktiga kunder. Vi satt flera gånger på hans kontor och diskuterade vilka aktier som vi borde köpa. När vi hade årsmöte kom han och höll ett föredrag om den nystartade optionsmarknaden som jag inte tror att någon begrepp vad det handlade om, men vi kände oss nästan som riktiga finansvalpar.

Våren efteråt så bjuder Percy oss på en studieresa till börsen och optionsmarknaden. Banken bjöd på bussresa och lunch med Percy som vår guide på den finansiella marknaderna. Vi var med om morgonuppropet i börshuset och såg hur mäklarna senare skrev sina avslut med krita på tavlor. Det var ruskigt coolt. Lite gammeldags, hektiskt och ack så levande. Efter lunch bar det av till den helt datoriserade Optionsmarknaden med kontorslandskap med människor som satt med massor av telefoner och något så exotiskt som hämtsushi framför tjockskärmar. Vi fick lära oss om hur optioner fungerar och kände att detta är framtiden. Datoriserat och med massiv hävstång. Innan vi trötta for hem med bussen så gick Per och jag till NK och köpte oss varsin prickig slips.

På hösten inträffar den svarta måndagen då amerikanska börsen går ner med 22%. Innehaven i vår aktiesparklubb skrumpnar ihop till småslantar och på vårkanten upplöser vi aktiesparklubben. På vårt sista möte auktionerar vi ut aktierna till de medlemmar som fortfarande tror på börsen. Per och jag köper personligen de flesta aktier, för trots allt hade vi inte gett upp hoppet om att kapitalismen skulle överleva även denna kris. 

/Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...