Fortsätt till huvudinnehåll

Glädjedödarna

I alla tider har allmänhet och politiker drabbats av moralpanik och använt lagar och regler för att komma till rätta med olika samhällsproblemen. Alkoholförbud, danstillstånd, sexualitet och godis bara några av de exempel som Mattias Svensson tar upp i sin underhållande bok om förmynderisamhället Glädjedödarna. Argumenten mot att människor ska få välja fritt har växlat, från att de inte förstår sitt eget bästa till socialpolitik och folkhälsa. Oavsett vilka argument som använts så handlar det om att lägga livet till rätta för människor och minska deras möjligheter att välja själva.


Förbud och regleringar har inte bara en effekt på det som man vill få bort, utan har även oönskade effekter. När man i USA förbjöd alkohol så växte svartkrogar och smuggling fram, vilket blev finansierade framväxten av maffian. När efterfrågan på alkohol inte kunde tillgodoses på den legala marknaden, vände sig alls människor till den kriminella marknaden som kunde möta efterfrågan. På liknande sätt var spritsmugglingen omfattande utmed Roslagskusten under den svenska alkoholransoneringen.

Mattias Svenssons bok innehåller också en del om varför det är principiellt viktigt med människors frihet. Hur mycket vi än ogillar vissa saker så måste vi acceptera att det finns värden som trumfar vårt ogillande. Ska friheten ha ett värde så måste vi också ha tolerans att tillåta annat, även sånt som majoriteten tycker är provocerande, omoraliskt och riskabelt. Boken är underhållande och lärorik, vilket gör den till ett utmärkt val till hängmattan i sommar. För en sparare är sensmoralen att regleringar av en marknad har snedvridande effekter och oönskade konsekvenser. Företag och konsumenter försöker alltid agera rationellt inom det ramverk som finns och förstår man dessa mekanismer så kan man bli en bättre investerare. Om inte annat genom att hålla sig borta från marknader där klåfingrigheten har gått för långt.

/Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Våga vägra index

Indexfonder är ett utmärkt sätt att få en bred exponering mot en marknad till en billig peng. För de flesta småsparare är det därför bättre att spara i indexfonder än att köpa aktier, men för den som vill få en bättre avkastning än index behöver man våga avvika från index. Jag använder själv indexfonder för att få exponering mot USA, Europa och tillväxtländer där jag själv valt att inte handla enskilda aktier från, men är övertygad att jag kan få bättre avkastningen än ett svenskt index genom att undvika surdegar i portföljen. Ett index är ett genomsnitt av de aktier som ingår i det. Det finns lite olika varianter som kapitalviktat eller likaviktat, index som exkluderar miljöbovar eller bara innehåller de absolut största bolagen. I varje index finns det därför bra och dåliga bolag. Några kommer att ligga under genomsnittet i risk och avkastning, medan andra kommer att ligga över. Kan man se till att välja bort dålig bolag och istället ha en högre andel bra bolag så kommer man över ti

Kriget i Ukraina

Invasionen i Ukraina är en oerhörd tragedi som på bara ett par dagar förvandlade människors vardagsliv till ett brinnande helvete. Omvärldens reaktioner har varit stark på att ryska stridsvagnar går till anfall mot europeisk storstäder, att otränade civila behöver skydda sina hem med vapen och att barnfamiljer behöver söka skydd mot flygbombningar i tunnelbanor och källare. Putin hade sannolikt kalkylerat med sanktioner och fördömanden, men underskattade omfattningen och enigheten i reaktionen från väst. Mediabevakningen och de upprörda känslor som den gett upphov till har till slut fått eftergivna länder som Frankrike och Tyskland att ge efter och till slut införa hårda sanktioner. Tyvärr har beroendet av rysk gas och olja gjort att man inte kan ta till den kraftfullaste sanktionen i form av att helt stänga av ryska banker från Swift. Nu blir det istället bara en par banker som stängs ute från internationella betalningar, vilket gör att man ändå kan betala för energin till andra ryska

Smugglaren på Gräskö

Brattsystemet infördes 1919 som ett sätt att hålla ner alkoholkonsumtionen. Systemet gick ut på att ransonera tillgången genom att alla inköp infördes i en motbok samtidigt som det etablerades ett monopol på försäljningen. Motboken var ett häfte med plats för stämplar, där inköpen skrevs in för att bevaka att ransonen inte överskreds. För att erhålla motbok måste man skriva en ansökan till vederbörande systembolag och blev då registrerad som kund om "särskilt hinder icke förelåg". Ransonen för spritdrycker var från början en eller två liter i månaden men ökades senare till normalt tre liter, och det var personens sociala status som avgjorde ransonens storlek. Inkomst, kön, förmögenhet och samhällsposition styrde tilldelningen. Bara en av tio kvinnor hade motbok, och i de fallen de hade en var den tilldelade ransonen långt mindre än männens. Gifta kvinnor och hushållerskor kunde nekas med motiveringen att mannen i familjen hade motbok. Unga, ogifta män kom sällan i fråga oc