Glädjedödarna

I alla tider har allmänhet och politiker drabbats av moralpanik och använt lagar och regler för att komma till rätta med olika samhällsproblemen. Alkoholförbud, danstillstånd, sexualitet och godis bara några av de exempel som Mattias Svensson tar upp i sin underhållande bok om förmynderisamhället Glädjedödarna. Argumenten mot att människor ska få välja fritt har växlat, från att de inte förstår sitt eget bästa till socialpolitik och folkhälsa. Oavsett vilka argument som använts så handlar det om att lägga livet till rätta för människor och minska deras möjligheter att välja själva.

Förbud och regleringar har inte bara en effekt på det som man vill få bort, utan har även oönskade effekter. När man i USA förbjöd alkohol så växte svartkrogar och smuggling fram, vilket blev finansierade framväxten av maffian. När efterfrågan på alkohol inte kunde tillgodoses på den legala marknaden, vände sig alls människor till den kriminella marknaden som kunde möta efterfrågan. På liknande sätt var spritsmugglingen omfattande utmed Roslagskusten under den svenska alkoholransoneringen.

Mattias Svenssons bok innehåller också en del om varför det är principiellt viktigt med människors frihet. Hur mycket vi än ogillar vissa saker så måste vi acceptera att det finns värden som trumfar vårt ogillande. Ska friheten ha ett värde så måste vi också ha tolerans att tillåta annat, även sånt som majoriteten tycker är provocerande, omoraliskt och riskabelt. Boken är underhållande och lärorik, vilket gör den till ett utmärkt val till hängmattan i sommar. För en sparare är sensmoralen att regleringar av en marknad har snedvridande effekter och oönskade konsekvenser. Företag och konsumenter försöker alltid agera rationellt inom det ramverk som finns och förstår man dessa mekanismer så kan man bli en bättre investerare. Om inte annat genom att hålla sig borta från marknader där klåfingrigheten har gått för långt.

/Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden. Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Läs mer

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Läs mer

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet. För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...

Läs mer

Flit och sparsamhet

Leta i den här bloggen