Fortsätt till huvudinnehåll

Skördetider

Det har varit ett år av kraftfull återhämtning sedan pandemin fick börsen att krascha i mars 2020. Dopad av billiga centralbankspengar och stimulanspaket har börserna rusat uppåt ca 40% trots att vi fortfarande har samma utmaningar med strukturell arbetslöshet och en konsumtion som tvärnitat. När alla bara fått den där sprutan så ska nog proppen gå ur.

Min portfölj har gått lite bättre än Stockholmsbörsen, men jag brukar gå bättre i uppgång och sämre i nedgång. Jag har nästan alltid varit 10-20% belånad, vilket varit en lönsam strategi under det senaste decenniet. Men i takt med att kapitalet blivit större och jag blivit oroligare över värderingarna på börsen så lutar jag mot att vikta över mot en mer kapitalbevarande strategi. Belåningen har bytts mot en nettokassa på ca 5% och nysparandet sker i fonder för att sprida riskerna till andra länder.

Största aktieinnehaven

Investor, Avanza och Hexagon är största innehav följt av en lång rad kvalitetsbolag. Utvecklingen för denna samling punschpatriotiska aktier med krafig home bias ligger strax över Stockholmsbörsen. Tidigare har jag haft även utländska innehav, men insett att min edge ligger på den inhemska marknaden och därför valt att sälja av dessa för att istället välja fonder för att få exponering mot andra marknader. Sampo, Kone, Bakkafrost och Novo Nordisk var mina sista nordiska innehav som till slut gick samma väg eftersom jag irriterade mig på källskatten.

Det är som sagt dopade siffror så man ska inte vara alltför kaxig. Börsmotorn riskerar att hacka i sommar av ränte- och inflationsoro, så det gäller att ha lite torrt krut för att kunna utnyttja köptillfällen.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...