Den kinesiska krutdurken

Kina övergav planekonomin 1978 och har sedan dess haft en enorm tillväxt. På bara några decennier har ekonomin gått från jordbruk via billig industriproduktion till att nu konkurrera inom högteknologi. Samtidigt har miljoner människor lyfts från fattigdom på landsbygden till att bli en urban medelklass. I väst trodde man att den växande medelklassen skapa en politiskt förändringstryck. Francis Fukuyama blev berömd för sina förutsägelser om den liberal demokratin seger i spåren av att globalisering och marknadsekonomi bredde ut sig i världen, men hans förutsägelser har kommit på skam. Kommunistpartiet partiet har envist bitet sig fast vid makten och använder den nya tekniken och de växande ekonomiska musklerna för att sätta press på kritiska röster och andra intressen.

Situationen för minoritetsfolk är kanske det värsta exemplen på den bristande respekten för mänskliga rättigheter. Uigurerna i Xinjiang sätts i läger och omskolas under tvång till goda kinesiska medborgare. När H&M och Nike uttryckt oro för att det förekommit tvångsarbete vid produktionen av bomull så har de utsatts för organiserade bojkotter, vilket fått dem av backa från kritiken. Kritiska röster möts också med en otrolig brutalitet. Studentprotesterna i Hong Kong har slagits ner med kravallpoliser och terrorlagar. Oppositionella i utlandet har kidnappats och förts till Kina för att fängslas, som den i Sverige mycket uppmärksammade förläggaren Gui Minhai.

Informationsflödet kontrolleras med internetcensur och statlig propaganda. Ny teknik som ansiktsigenkänning används för övervakning och med social credit scoring medborgarnas som är illojala med systemet bestraffas genom att nekas tillträde till utbildningar, arbeten och till med nekas att köpa tågbiljetter. Lagstiftningen som tvingar kinesiska företag att bistå med underrättelseinhämtning har i Sverige och andra västländer lett till en kontrovers om hårdvaran för 5G-utrullningen. Tvisten har gått till svensk domstol och Kina har utövat påverkan på Ericsson vilket fått Börje Ekholm att aktivt lobba för de kinesiska intressena.

Territoriella anspråk över Taiwan och i Sydkinesiska sjön är också ett problem som skulle kunna eskalera till en militär konflikt. Kina ser fortfarande Taiwan som en utbrytarrepublik som snarast ska återbördas till hemlandet och gör regelbundet markeringar med militärövningar. Om bristen på halvledare varit stor som en följd av coronakrisen är det bara en mild bris av den situation som skulle uppstå med en militär konflikt med Taiwan. Många länder gör anspråk på den för sjöfarten viktiga Sydkinesiska sjön och med kinas allt starkare militära makt har spänningarna ökat markant. Australiens relation till Kina har blivit så dålig att det från regeringshåll öppet talas om risken för krig mellan länderna.

Kinas växande maktambitioner kommer så småningom att komma i konflikt med omvärlden. För inhemskt förtryck blundar gärna väst så länge som det bjuds på bra affärer, men Kinas ambitioner sträcker sig betydligt längre än så. Tids nog så kommer vi att hamna i en situation där vi måste ta konflikten och då kan det bli riktigt obehagligt. Som sparare är det naturligtvis lockande att ta del av Kinas tillväxt, men man måste vara medveten om bristen på mänskliga rättigheter och de politiska riskerna som finns. I vissa sammanhang hör man att Kina är stabilt, men det är bara en tidsfråga innan den kinesiska krutdurken smäller.