Fortsätt till huvudinnehåll

Inflationsspöket

Förväntningarna på högre inflation har fått börserna att hicka till. För att motverka effekterna av coronakrisen har stora stödinsatser satts in. När centralbankerna in har kunnat sänka räntan lägre så har man istället gått över till att köpa upp obligationer på marknaden. Från regeringarna har det också satts in massiva stimulanser, med bland annat Bidens enorma paket på motsvarande 4% av BNP. Frågan är om det gått så långt att vi står inför överhettning och skenande inflation eller om det är en kickstart för en sargad ekonomi. Tillgången på billiga krediter har redan drivit upp priserna på aktier, bostäder och mark, men har ännu inte varit så tydligt i konsumentpriserna. Dyrare drivmedel har fått KPI att stiga, men det kan vara tillfälliga effekter. Innan lönerna drivs upp är det tveksamt att vi får en stadig uppgång av konsumentpriserna och med fortfarande en alltför stor arbetslöshet är det tveksamt att lönerna drar iväg.

Inflationen har många baksidor. Ett av de tydligaste är den skeva fördelning av välstånd som följt i spåren av stigande tillgångspriser medan de som lever från hand till mun helt lämnats utanför. För Socialdemokraterna kommer detta bli en viktig fråga i valet och det är i det ljuset som man kan se Magdalena Anderssons utspel om miljonärsskatt. För henne är det viktigare att mobilisera sina egna med en låg derivata på GINI-koefficienten än att se till att vi skapar drivkrafter för arbete och investeringar. På sikt är det stora problemet med inflation att köpkraften urholkas. För varje år så blir pengarna lite mindre värde och den där berömda ränta-på-ränta effekten visar sin obehagligaste baksida. Pengarna rinner som sand genom händerna och för varje år blir det mindre kvar. Oavsett om det är till en kontantinsats eller för att handla middag i livsmedelsbutiken.

När priserna på löner och insatsvaror stiger blir det svårare att få ihop företagens kalkyler. Kan man inte skjuta över kostnaden på konsumenterna så slår det på resultatet. Så länge det är en måttlig inflation vilket brukar vara runt centralbankernas inflationsmål på 2% så brukar det till och med vara positivt för många företag. Konsumenterna behöver göra av med sina pengar och kostnadsökningarna är inte orimliga att föra över på dem. När inflationen blir högre än så blir det rejält deppigt för företagen och om prognosen pekar dithän så stramar dessutom centralbanken åt genom att höja räntan. Aktier funkar därför hyfsat under perioder med måttlig inflation, men när inflationen stiger mer så kommer även aktier att drabbas. Vissa sektorer klarar sig bättre för att vi inte kan vara utan varorna eller för att de har en bättre förmåga att föra vidare prisökningarna till konsumenterna. Energi och livsmedel är sektorer som vi inte klarar oss utan. Bolag som levererar insatsvaror som skog och gruvor kan tjäna på stigande inflation. Även fastighetsbolag med stor andel bostäder brukar klara sig bra i tider av inflation. Kvalitetsbolag med låg skuldsättning, hög substans och prissättningsmakt blir vinnare, medan förhoppningsbolag får svårare att motivera sina höga P/E-tal.

Som sparare finns det också andra sätt att skydda sig mot inflation. Guld har länge betraktats som en säker hamn mot inflation och det ingår till exempel i Harry Browns permanenta portföljen för just detta. Men guldet är mer av en investering än en insatsvara, så om det är för att tjäna på prisökningarna i spåren av överhettningen så finns det bättre alternativ. Råvaror som industrin behöver som koppar, timmer och olja.

Stigande räntor påverkar också räntefonder och lån. Sparekonomer brukar avråda från obligationsfonder eftersom de långa löptiderna göra att det dröjer flera år innan obligationsfonderna får del av det högre ränteläget. I stället är det en fördel med kortare löptider vilket gör att lånen snabbare omsätts till lån med högre ränta. Räntefonder med kortare löptider är därför en vinnare framför längre. På samma sätt är det en oväntat bra parkeringsplats av pengar på ett helt vanligt konto under tider av stigande räntor. På längre tid minskar dock köpkraften värdet på kontot om räntan inte är högre än inflationen. För den våghalsige går det också göra motsatsen till en obligationsfond genom att ta ett lån med lång löptid och hoppas på stigande räntor. Investerare man pengarna i en annan inflationssäker tillgång så har man ett bra skydd mot inflation under lånets löptid.

Inflation är ett hot mot både samhällets sammanhållning och din portfölj. Den är därför värt att ta den på allvar och vara medveten om att all de billiga pengarna som pumpats in i ekonomin måste ta vägen någonstans. Om det sen bara leder till skenande tillgångspriser eller även konsumtionsvaror och löner återstår att se. En liten försäkring kan som skyddar dig mot effekterna är bra att ta, men kom ihåg att inte vara överförsäkrad. För det är inte med en försäkring som du tar del av värdena av den långsiktiga produktivitetsutvecklingen. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Våga vägra index

Indexfonder är ett utmärkt sätt att få en bred exponering mot en marknad till en billig peng. För de flesta småsparare är det därför bättre att spara i indexfonder än att köpa aktier, men för den som vill få en bättre avkastning än index behöver man våga avvika från index. Jag använder själv indexfonder för att få exponering mot USA, Europa och tillväxtländer där jag själv valt att inte handla enskilda aktier från, men är övertygad att jag kan få bättre avkastningen än ett svenskt index genom att undvika surdegar i portföljen. Ett index är ett genomsnitt av de aktier som ingår i det. Det finns lite olika varianter som kapitalviktat eller likaviktat, index som exkluderar miljöbovar eller bara innehåller de absolut största bolagen. I varje index finns det därför bra och dåliga bolag. Några kommer att ligga under genomsnittet i risk och avkastning, medan andra kommer att ligga över. Kan man se till att välja bort dålig bolag och istället ha en högre andel bra bolag så kommer man över ti

Kriget i Ukraina

Invasionen i Ukraina är en oerhörd tragedi som på bara ett par dagar förvandlade människors vardagsliv till ett brinnande helvete. Omvärldens reaktioner har varit stark på att ryska stridsvagnar går till anfall mot europeisk storstäder, att otränade civila behöver skydda sina hem med vapen och att barnfamiljer behöver söka skydd mot flygbombningar i tunnelbanor och källare. Putin hade sannolikt kalkylerat med sanktioner och fördömanden, men underskattade omfattningen och enigheten i reaktionen från väst. Mediabevakningen och de upprörda känslor som den gett upphov till har till slut fått eftergivna länder som Frankrike och Tyskland att ge efter och till slut införa hårda sanktioner. Tyvärr har beroendet av rysk gas och olja gjort att man inte kan ta till den kraftfullaste sanktionen i form av att helt stänga av ryska banker från Swift. Nu blir det istället bara en par banker som stängs ute från internationella betalningar, vilket gör att man ändå kan betala för energin till andra ryska

Smugglaren på Gräskö

Brattsystemet infördes 1919 som ett sätt att hålla ner alkoholkonsumtionen. Systemet gick ut på att ransonera tillgången genom att alla inköp infördes i en motbok samtidigt som det etablerades ett monopol på försäljningen. Motboken var ett häfte med plats för stämplar, där inköpen skrevs in för att bevaka att ransonen inte överskreds. För att erhålla motbok måste man skriva en ansökan till vederbörande systembolag och blev då registrerad som kund om "särskilt hinder icke förelåg". Ransonen för spritdrycker var från början en eller två liter i månaden men ökades senare till normalt tre liter, och det var personens sociala status som avgjorde ransonens storlek. Inkomst, kön, förmögenhet och samhällsposition styrde tilldelningen. Bara en av tio kvinnor hade motbok, och i de fallen de hade en var den tilldelade ransonen långt mindre än männens. Gifta kvinnor och hushållerskor kunde nekas med motiveringen att mannen i familjen hade motbok. Unga, ogifta män kom sällan i fråga oc