Inflationsspöket

Förväntningarna på högre inflation har fått börserna att hicka till. För att motverka effekterna av coronakrisen har stora stödinsatser satts in. När centralbankerna in har kunnat sänka räntan lägre så har man istället gått över till att köpa upp obligationer på marknaden. Från regeringarna har det också satts in massiva stimulanser, med bland annat Bidens enorma paket på motsvarande 4% av BNP. Frågan är om det gått så långt att vi står inför överhettning och skenande inflation eller om det är en kickstart för en sargad ekonomi. Tillgången på billiga krediter har redan drivit upp priserna på aktier, bostäder och mark, men har ännu inte varit så tydligt i konsumentpriserna. Dyrare drivmedel har fått KPI att stiga, men det kan vara tillfälliga effekter. Innan lönerna drivs upp är det tveksamt att vi får en stadig uppgång av konsumentpriserna och med fortfarande en alltför stor arbetslöshet är det tveksamt att lönerna drar iväg.

Inflationen har många baksidor. Ett av de tydligaste är den skeva fördelning av välstånd som följt i spåren av stigande tillgångspriser medan de som lever från hand till mun helt lämnats utanför. För Socialdemokraterna kommer detta bli en viktig fråga i valet och det är i det ljuset som man kan se Magdalena Anderssons utspel om miljonärsskatt. För henne är det viktigare att mobilisera sina egna med en låg derivata på GINI-koefficienten än att se till att vi skapar drivkrafter för arbete och investeringar. På sikt är det stora problemet med inflation att köpkraften urholkas. För varje år så blir pengarna lite mindre värde och den där berömda ränta-på-ränta effekten visar sin obehagligaste baksida. Pengarna rinner som sand genom händerna och för varje år blir det mindre kvar. Oavsett om det är till en kontantinsats eller för att handla middag i livsmedelsbutiken.

När priserna på löner och insatsvaror stiger blir det svårare att få ihop företagens kalkyler. Kan man inte skjuta över kostnaden på konsumenterna så slår det på resultatet. Så länge det är en måttlig inflation vilket brukar vara runt centralbankernas inflationsmål på 2% så brukar det till och med vara positivt för många företag. Konsumenterna behöver göra av med sina pengar och kostnadsökningarna är inte orimliga att föra över på dem. När inflationen blir högre än så blir det rejält deppigt för företagen och om prognosen pekar dithän så stramar dessutom centralbanken åt genom att höja räntan. Aktier funkar därför hyfsat under perioder med måttlig inflation, men när inflationen stiger mer så kommer även aktier att drabbas. Vissa sektorer klarar sig bättre för att vi inte kan vara utan varorna eller för att de har en bättre förmåga att föra vidare prisökningarna till konsumenterna. Energi och livsmedel är sektorer som vi inte klarar oss utan. Bolag som levererar insatsvaror som skog och gruvor kan tjäna på stigande inflation. Även fastighetsbolag med stor andel bostäder brukar klara sig bra i tider av inflation. Kvalitetsbolag med låg skuldsättning, hög substans och prissättningsmakt blir vinnare, medan förhoppningsbolag får svårare att motivera sina höga P/E-tal.

Som sparare finns det också andra sätt att skydda sig mot inflation. Guld har länge betraktats som en säker hamn mot inflation och det ingår till exempel i Harry Browns permanenta portföljen för just detta. Men guldet är mer av en investering än en insatsvara, så om det är för att tjäna på prisökningarna i spåren av överhettningen så finns det bättre alternativ. Råvaror som industrin behöver som koppar, timmer och olja.

Stigande räntor påverkar också räntefonder och lån. Sparekonomer brukar avråda från obligationsfonder eftersom de långa löptiderna göra att det dröjer flera år innan obligationsfonderna får del av det högre ränteläget. I stället är det en fördel med kortare löptider vilket gör att lånen snabbare omsätts till lån med högre ränta. Räntefonder med kortare löptider är därför en vinnare framför längre. På samma sätt är det en oväntat bra parkeringsplats av pengar på ett helt vanligt konto under tider av stigande räntor. På längre tid minskar dock köpkraften värdet på kontot om räntan inte är högre än inflationen. För den våghalsige går det också göra motsatsen till en obligationsfond genom att ta ett lån med lång löptid och hoppas på stigande räntor. Investerare man pengarna i en annan inflationssäker tillgång så har man ett bra skydd mot inflation under lånets löptid.

Inflation är ett hot mot både samhällets sammanhållning och din portfölj. Den är därför värt att ta den på allvar och vara medveten om att all de billiga pengarna som pumpats in i ekonomin måste ta vägen någonstans. Om det sen bara leder till skenande tillgångspriser eller även konsumtionsvaror och löner återstår att se. En liten försäkring kan som skyddar dig mot effekterna är bra att ta, men kom ihåg att inte vara överförsäkrad. För det är inte med en försäkring som du tar del av värdena av den långsiktiga produktivitetsutvecklingen.