Fortsätt till huvudinnehåll

Inflationsspöket

Förväntningarna på högre inflation har fått börserna att hicka till. För att motverka effekterna av coronakrisen har stora stödinsatser satts in. När centralbankerna in har kunnat sänka räntan lägre så har man istället gått över till att köpa upp obligationer på marknaden. Från regeringarna har det också satts in massiva stimulanser, med bland annat Bidens enorma paket på motsvarande 4% av BNP. Frågan är om det gått så långt att vi står inför överhettning och skenande inflation eller om det är en kickstart för en sargad ekonomi. Tillgången på billiga krediter har redan drivit upp priserna på aktier, bostäder och mark, men har ännu inte varit så tydligt i konsumentpriserna. Dyrare drivmedel har fått KPI att stiga, men det kan vara tillfälliga effekter. Innan lönerna drivs upp är det tveksamt att vi får en stadig uppgång av konsumentpriserna och med fortfarande en alltför stor arbetslöshet är det tveksamt att lönerna drar iväg.

Inflationen har många baksidor. Ett av de tydligaste är den skeva fördelning av välstånd som följt i spåren av stigande tillgångspriser medan de som lever från hand till mun helt lämnats utanför. För Socialdemokraterna kommer detta bli en viktig fråga i valet och det är i det ljuset som man kan se Magdalena Anderssons utspel om miljonärsskatt. För henne är det viktigare att mobilisera sina egna med en låg derivata på GINI-koefficienten än att se till att vi skapar drivkrafter för arbete och investeringar. På sikt är det stora problemet med inflation att köpkraften urholkas. För varje år så blir pengarna lite mindre värde och den där berömda ränta-på-ränta effekten visar sin obehagligaste baksida. Pengarna rinner som sand genom händerna och för varje år blir det mindre kvar. Oavsett om det är till en kontantinsats eller för att handla middag i livsmedelsbutiken.

När priserna på löner och insatsvaror stiger blir det svårare att få ihop företagens kalkyler. Kan man inte skjuta över kostnaden på konsumenterna så slår det på resultatet. Så länge det är en måttlig inflation vilket brukar vara runt centralbankernas inflationsmål på 2% så brukar det till och med vara positivt för många företag. Konsumenterna behöver göra av med sina pengar och kostnadsökningarna är inte orimliga att föra över på dem. När inflationen blir högre än så blir det rejält deppigt för företagen och om prognosen pekar dithän så stramar dessutom centralbanken åt genom att höja räntan. Aktier funkar därför hyfsat under perioder med måttlig inflation, men när inflationen stiger mer så kommer även aktier att drabbas. Vissa sektorer klarar sig bättre för att vi inte kan vara utan varorna eller för att de har en bättre förmåga att föra vidare prisökningarna till konsumenterna. Energi och livsmedel är sektorer som vi inte klarar oss utan. Bolag som levererar insatsvaror som skog och gruvor kan tjäna på stigande inflation. Även fastighetsbolag med stor andel bostäder brukar klara sig bra i tider av inflation. Kvalitetsbolag med låg skuldsättning, hög substans och prissättningsmakt blir vinnare, medan förhoppningsbolag får svårare att motivera sina höga P/E-tal.

Som sparare finns det också andra sätt att skydda sig mot inflation. Guld har länge betraktats som en säker hamn mot inflation och det ingår till exempel i Harry Browns permanenta portföljen för just detta. Men guldet är mer av en investering än en insatsvara, så om det är för att tjäna på prisökningarna i spåren av överhettningen så finns det bättre alternativ. Råvaror som industrin behöver som koppar, timmer och olja.

Stigande räntor påverkar också räntefonder och lån. Sparekonomer brukar avråda från obligationsfonder eftersom de långa löptiderna göra att det dröjer flera år innan obligationsfonderna får del av det högre ränteläget. I stället är det en fördel med kortare löptider vilket gör att lånen snabbare omsätts till lån med högre ränta. Räntefonder med kortare löptider är därför en vinnare framför längre. På samma sätt är det en oväntat bra parkeringsplats av pengar på ett helt vanligt konto under tider av stigande räntor. På längre tid minskar dock köpkraften värdet på kontot om räntan inte är högre än inflationen. För den våghalsige går det också göra motsatsen till en obligationsfond genom att ta ett lån med lång löptid och hoppas på stigande räntor. Investerare man pengarna i en annan inflationssäker tillgång så har man ett bra skydd mot inflation under lånets löptid.

Inflation är ett hot mot både samhällets sammanhållning och din portfölj. Den är därför värt att ta den på allvar och vara medveten om att all de billiga pengarna som pumpats in i ekonomin måste ta vägen någonstans. Om det sen bara leder till skenande tillgångspriser eller även konsumtionsvaror och löner återstår att se. En liten försäkring kan som skyddar dig mot effekterna är bra att ta, men kom ihåg att inte vara överförsäkrad. För det är inte med en försäkring som du tar del av värdena av den långsiktiga produktivitetsutvecklingen. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...