Strömmingen leker

Strömmingen leker och över en kopp kaffe på bryggan funderar jag på vilken betydelse som strömmingsfisket haft för Roslagen. För skärgårdsbefolkningen var fisket den huvudsakliga försörjningen och ända fram till 1800-talet så betalde man till och med skatt i strömming. Saltade strömming kan lagras länge och tål långa transporter vilket gjorde den idealisk som proviant för armén eller för byteshandel. Redan på medeltiden reglerades därför strömmingsfisket och båtlagen fick betala skatt i form av en del av fångsten i särskilda kronohamnar. I Fågelsundet som är Upplands störta fiskeläge blomstrade fisket fram till 40-talet då det fanns ett 30-tal båtlag. Under högsäsong kunde båtlagen gå ut två gånger om dagen och fisken såldes sen vidare med goda förtjänst till uppköpare i Gävle och Stockholm. Idag är de röda fiskebodarna och kokhusen med gistvallar där fiskenäten hängde på tork förvandlade till fritidsboenden. Av fisket finns det en eller två fiskare kvar som säljer rökt fisk till sommargäster och turister.

Det finns en tillfredsställelse med att pilka sin egen strömming: Skärgården med sina öar och havsvidder, fåglarnas skuggor som glider fram över solens glitter i vattnet och den där evolutionärt djupt liggande lyckan som man upplever av alla aktiviteter som ger mat på bordet. Hur mycket vi än bryr oss om börsen och finansmarknaden så måste vi ändå vara medvetna om att vi inte kan vända Maslows behovspyramid upp och ner. Det är den reala ekonomin som ger oss tak över huvudet och sätter mat på bordet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden. Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Läs mer

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Läs mer

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet. För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...

Läs mer

Flit och sparsamhet

Leta i den här bloggen