Fortsätt till huvudinnehåll

Kaffepengar i bitcoin


En av fördelarna med att jobba i IT-branschen är att man tidigt möter ny teknik. Inte alltid för att man själv jobbar med det, utan för att det alltid finns någon överbegåvad nörd som inte vill annat än få berätta om vad han sysslar med. Som i ett projekt som jag jobbade i för en herrans massa år sen där det fanns en utvecklare som brann för bitcoin.  ”Gillar du inte sunkkaffet från Selecta så har jag en kapselmaskin. Du kan köpa kapslar av mig, men jag tar bara bitcoin”, sa han en dag när vi stod i fiket. Det blev en lång fika som slutade med att jag hade skaffat en wallet och köpt bitcoin för tusen kronor för att kunna köpa finkaffe av honom.

I grund och botten är jag ganska positiv till bitcoin, som en valuta som inte kan manipuleras av politiker eller centralbanker. Förutsättningarna för en stabil valuta är bra mycket bättre om man inte behöver ta hänsyn till de senaste siffrorna för arbetslösheten, inflationen eller bytesbalansen. Inte heller kan man finansiera någon offentlig satsning genom att låta sedelpressen gå för fullt. Men det finns ett antal nackdelar som gör att den är svår att använda som betalningsmedel. Kurssvängningarna gör att det inte går att sätta stabila priser i bitcoin. Min kollega gjorde ett litet hack som kollade vad dagskursen för bitcoin var och debiterade motsvarande fem kronor per kaffekapsel. Priset i bitcoin svängde därför kraftigt beroende på när köpet gjordes. Det blir besvärligt för både köpare och säljare om man inte kan lita på att värdet är hyfsat stabilt, utan hela tiden hålla koll på kursen och försöka tajma sina affärer. Ett annat problem är den långa ledtid som det tar att få transaktionen accepterad, vilket gör det problematiskt att skala upp antalet transaktioner för att fungera som ett riktigt betalningsmedel.

Men det är kanske inte som ett valuta utan som ett investeringsalternativ som man främst ska se bitcoin. Bor man i ett land med instabil valuta och halvkorrupta myndigheter så är det tryggt att kunna placera en del av sitt kapital som försäkring i bitcoin. Det är den kapitalbevarande egenskapen som man är ute efter, i likhet med hur guldet har funkat som en försäkring i alla tider. Att kunna sköta det digitalt är bara så himla mycket enklare och det är därför som så stora flöden till bitcoin kommer från Kina, Ryssland och andra länder med svaga institutioner eller bristande respekt för äganderätten.

Från politiskt håll blir man naturligtvis orolig över framväxten av alternativa betalningsmedel. Kontrollmekanismerna mot penningtvätt och terrorfinansiering som vuxit fram efter finanskrisen och terrordåden mot World trade center sakas inom kryptovalutor. Det finns därför en misstänksamhet mot att bitcoin ska användas av kriminella. Även om det säkert sker kriminella affärer med bitcoin, så är det sannolikt betydligt fler som sker i dollar. Från centralbankerna finns det en oro över att tappa sina styrmedel över ekonomin när mer handel. Att skruva räntan upp och ner har varit centralbankernas sätt att trampa på gaspedalen för den ekonomiska aktiviteten. När mer tillgångar och affärer görs i bitcoin kommer räntevapnet att bli trubbigare för att styra ekonomin. Centralbankerna tittar därför desperat efter alternativ som egna digitala valutor som ett alternativ till kryptovalutorna.

För mycket spekulation och en osäker framtid med regleringar gör att jag håller mig avvaktande till Bitcoin. Min lilla investering i bitcoin behöll jag länge för sitt kuriosavärde. Jag trodde aldrig att jag skulle göra mig av med det, men för ett par månader sen hade kursen stigit så mycket att jag inte kunde hålla mig från att ta hem vinsten. Tack för kaffet!

/Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...