Fortsätt till huvudinnehåll

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies.

I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga fönstret skapar inte ökat välstånd, utan omfördelar bara välstånd från andra sektorer som skräddaren som hade kunnat få sy upp en ny kostym om inte bagaren behövt lägga pengarna på ett nytt fönster. Har vi inte hela bilden av vilka alternativkostnader och oväntade sidoeffekter som olika beslut får så kommer vi ohjälpligen fatta galna beslut.

I område efter område går sen Hazlitt igenom olika tankevurpor som vi gör för att vi inte har hela bilden. Hur vällovliga syften som finns för olika ekonomiska beslut så, måste vi ta hänsyn till sidoeffekterna. När politiker vill gynna spannmålsbönder och ökar priset på säd, så blir resultatet att allmänheten har råd med färre bröd. Särintressen och lobbygrupper driver ofta på politiker att fatta beslut som gynner en grupp, men utan att någon hänsyn till konsekvenserna för andra. Henry Hazlitt visar vilka problem som uppstår när vi försöker att skruva på den fria marknaden.

Det är en utmärkt bok att läsa i hängmattan för den som vill lära sig mer om hur ekonomin fungerar. Förutom att vara underhållande så kommer den dessutom att göra dig lite smartare.

Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Våga vägra index

Indexfonder är ett utmärkt sätt att få en bred exponering mot en marknad till en billig peng. För de flesta småsparare är det därför bättre att spara i indexfonder än att köpa aktier, men för den som vill få en bättre avkastning än index behöver man våga avvika från index. Jag använder själv indexfonder för att få exponering mot USA, Europa och tillväxtländer där jag själv valt att inte handla enskilda aktier från, men är övertygad att jag kan få bättre avkastningen än ett svenskt index genom att undvika surdegar i portföljen. Ett index är ett genomsnitt av de aktier som ingår i det. Det finns lite olika varianter som kapitalviktat eller likaviktat, index som exkluderar miljöbovar eller bara innehåller de absolut största bolagen. I varje index finns det därför bra och dåliga bolag. Några kommer att ligga under genomsnittet i risk och avkastning, medan andra kommer att ligga över. Kan man se till att välja bort dålig bolag och istället ha en högre andel bra bolag så kommer man över ti

Kriget i Ukraina

Invasionen i Ukraina är en oerhörd tragedi som på bara ett par dagar förvandlade människors vardagsliv till ett brinnande helvete. Omvärldens reaktioner har varit stark på att ryska stridsvagnar går till anfall mot europeisk storstäder, att otränade civila behöver skydda sina hem med vapen och att barnfamiljer behöver söka skydd mot flygbombningar i tunnelbanor och källare. Putin hade sannolikt kalkylerat med sanktioner och fördömanden, men underskattade omfattningen och enigheten i reaktionen från väst. Mediabevakningen och de upprörda känslor som den gett upphov till har till slut fått eftergivna länder som Frankrike och Tyskland att ge efter och till slut införa hårda sanktioner. Tyvärr har beroendet av rysk gas och olja gjort att man inte kan ta till den kraftfullaste sanktionen i form av att helt stänga av ryska banker från Swift. Nu blir det istället bara en par banker som stängs ute från internationella betalningar, vilket gör att man ändå kan betala för energin till andra ryska

Smugglaren på Gräskö

Brattsystemet infördes 1919 som ett sätt att hålla ner alkoholkonsumtionen. Systemet gick ut på att ransonera tillgången genom att alla inköp infördes i en motbok samtidigt som det etablerades ett monopol på försäljningen. Motboken var ett häfte med plats för stämplar, där inköpen skrevs in för att bevaka att ransonen inte överskreds. För att erhålla motbok måste man skriva en ansökan till vederbörande systembolag och blev då registrerad som kund om "särskilt hinder icke förelåg". Ransonen för spritdrycker var från början en eller två liter i månaden men ökades senare till normalt tre liter, och det var personens sociala status som avgjorde ransonens storlek. Inkomst, kön, förmögenhet och samhällsposition styrde tilldelningen. Bara en av tio kvinnor hade motbok, och i de fallen de hade en var den tilldelade ransonen långt mindre än männens. Gifta kvinnor och hushållerskor kunde nekas med motiveringen att mannen i familjen hade motbok. Unga, ogifta män kom sällan i fråga oc