Fortsätt till huvudinnehåll

Halvårsrapport 2021

Utvecklingen för min aktieportfölj under första halvåret är 18,87% vilket är knappt en halv procententhet sämre än Stockholmsbörsen som gick upp 19,29%. Det är innehaven i Investor, Ratos, Alfa Laval och Intrum som dragit uppåt, medan Skanska, Hufvudstaden, Autoliv och Essity släpat efter index. Inget innehav som jag haft hela perioden har gått back, men mina två nya innehav i CodeMill och Ngenic ligger båda på minus efter en månads innehav.

Jag har tvekat lite om det är totala innnehavet eller min aktiedepå som är mest relevant att visa avkastningen. Huvuddelen av mitt aktieinnehav ligger i en depå och det är där som jag försöker att slå index, vilket gör att jämförelsen mot OMX Stockholm PI blir extra intressant. Mina övriga depåer innehåller mer utländska fonder vilket gör att det inte blir lika relevant att jämföra sig mot Stockholmbörsens avkastning. Årlig avkastningen från 2005 då jag öppnade depån på Avanza visas nedan där sista raden är halvtidsresultatet för 2021.

År Min utveckling SIX30 RX Skillnad
2005 27,0 33,2 -6,2
2006 2,2 22,8 -20,6
2007 -6,6 -3,0 -3,6
2008 -31,5 -36,3 14,9
2009 80,5 49,4 31,1
2010 30,3 24,9 5,4
2011 -17,1 -11,6 -5,5
2012 10,7 16,4 -5,7
2013 30,6 25,5 5,1
2014 14,1 14,0 0,1
2015 22,2 2.2 20,0
2016 8,6 9,4 -0,8
2017 6,2 7,7 -1,5
2018 -3,4 -7,0 3,6
2019 32,2 30,1 2,1
2020 16,9 7,4 9,5
2021 H1 18,9 22,8 -3,9

Trots att jag inte nått upp till index i år så är jag nöjd med utvecklingen. Över tid har portföljen avkastat bättre än en indexfond, vilket motiverar mig att fortsätta med enskilda aktier istället det enklare valet med fonder. I takt med att värderingar ökat och min portfölj har vuxit så har jag dessutom blivit lite försiktigare. Tidigare har jag normalt alltid haft ca 10-20% belåning, men idag ligger jag istället med ca 5% i likvider. Något drastiskt steg för att vikta över mot en mer konservativ portfölj har jag inte gjort, utan låter månadssparanden och utdelningar gå till fonder med utländska aktier och räntor vilket gör att jag långsamt minskar exponeringen mot svenska börsen.

Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...