Fortsätt till huvudinnehåll

Grisen i säcken

Nyintroduktionerna är många i takt med att den feberheta stämningen på börsen tilltagit. Det är många som vill göra sig en hacka på att sälja ut när börskurserna står högt. Ett av de tydligaste tecknen på att vi är farligt nära en krasch är när man börjar förpacka en påse pengar med fagra löften för att sätta på börsen. SPAC är en trend från USA som under våren nått även Sverige, medan introduktionen av ACQ Bure som var först ut. En SPAC är ett skalbolag som under en tidsperiod på 2-3 år ska hitta ett bolag som de ska köpa upp och därmed erbjuda en genväg till börsen. Uppläggen ser lite olika ut med när ett uppköp är identifierat får aktieägarna rösta om de vill acceptera köpet eller lösa in sina aktier i kontanter. Grundarna tar risken om affären inte blir av och vid affär så tar de en bonus på 20% av värdet.

Som aktiesparare kan det låta som en bra affär: Även om det inte finns någon befintlig verksamhet med nyckeltal att titta på , så finns det i alla fall ett team av duktig människor som kommer att leta efter ett bolag och om det inte blir en affär inom tre år så får jag tillbaka min insats. Jag tror däremot att upplägget gör att det kommer vara mycket svårt för SPAC att leverera en avkastning som överstiger det som en vanlig indexfond levererar. Jag tror nämligen att det kommer bli en riktig dålig affär för de som köper en SPAC och de enda som kommer att tjäna på det är grundarna som sätter det på börsen.

För det första så ska SPAC köpa upp ett annat bolag. Som köpare måste de därför betala mer än andra möjliga budgivare för det bolag som de vill köpa. Det är en förbannelse som vilar över alla auktionsförfaranden där den mest omdömeslösa vinner och om man dagen efteråt skulle sälja vidare till någon annan så är det den som bjöd näst mest. De flesta köp på en konkurrensutsatt marknad är därför värdeförstörande, om det inte finns synergier med en befintlig verksamhet som man kan göra på affären. Eftersom SPAC är ett skalbolag så finns inga synergivinster att hämta hem. Det finns bara en ledning som känner kniven på strupen att få till en affär före tidsgränsen för att slippa ta kostnaden. Incitamenten är därför riggade för att till varje pris få till en affär, vilket inte gör att de kommer söka efter bästa möjliga affär.

SPAC är ett typiskt exempel på att marknaden på en överhettad. Har man ingenting att sälja så försöker man i alla fall förpacka förhoppningar om bra affärer för att sälja på börsen. Sannolikt kommer affärerna som SPAC gör vara rena värdeförstörelsen där aktieägarna får betala dyrt för innehav eftersom grundarna ska skära emellan. Håll er ifrån dessa och köp inte tomma löften.

/Flit och sparsamhet!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...