Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Privatekonomisk prepping

Att rusta sin privatekonomi för kriser är minst lika nödvändigt som ha en ryggsäck redo för att ta sig till sin bug out location i händelse av zombieapokalyps. Sannolikheten för ekonomiska kriser är kanske rent av större än många av de krisscenarion som gör att vi måste packa våra saker för att bege oss till skogs. Det finns många olika krisscenarion som kan påverka privatekonomin, både på personligt plan och på en övergripande samhällsnivå. Att drabbas av arbetslöshet eller skilsmässa kan drastiskt ändra de ekonomiska förutsättningarna. När intäkerna faller kraftigt samtidigt som kostnaderna för bostad och bil ligger kvar som är det lätt at komma i kläm. Till skillnad mot många andra kriser så kan många ekonomiska kriserna bli långvariga. Förberedelser blir därför ändå viktigare än andra kriser som man enklare kan vänta ut. Cyberattacker mot banker eller elnätet kan också snabbt slå ut hela samhällsekonomin. Överbelastningsattackar kan göra det inte är möjligt att logga in på sin ba...

Budstrid om Veoneer

Autoliv knoppade 2018 av sin verksamhet inom aktiv säkerhet för fordon, vilket delades ut till aktieägarna. Det nya bolaget Veoneer innehöll ny teknik som sensorer och styrsystem för självkörande fordon, medan den äldre tekniken med krockkuddar och säkerhetsbälten fick vara kvar i Autoliv. Veoneer var därför mer av ett framtidsbolag som ännu inte gjort vinst, medan Autoliv satt på den gamla kassakon. Någon lysande kursresa har det inte heller varit för aktieägarna. Vid avknoppningen handlades Veoneer för 367 kronor och toppade på drygt 500 kronro en månad senare, men sen dess har det mest varit utförslöpa. Även om bolaget ofta nämns som en kursdubblare med synnerligen goda framtidsutsikter, så har framtiden ofta skjutits framåt i tiden. Pandemin med problem för fordonsindustrin och sen komponentbrist på halvledare har gjort att vändningen inte velat komma. Kanadeniska Magna har därför lagt ett bud på Veoneer, vilket senare amerikanska Qualcomm har bjudit över. Nu väntar vi besked om ...

Ingves i lånekarusellen

Den österrikiska konjunkturteorin förklarar hur konjunkturen drivs av centralbankernas krediter. Svängningarna i konjunkturen orsakas av att centralbanken räntepolitik och statliga stimulanspaket, som gör att företag och hushåll fattar felaktiga investeringsbeslut. När de billiga krediterna sen dras tillbaka så leder felinvesteringarna till en recession med konkurser och arbetslöshet. Ursprunget till den österrikiska konjunkturteorin kommer från Ludwig von Mises bok Theorie des Geldes und der Umlaufsmittel som publicerades 1912. Tillsammans med sin elev Friedrich von Hayek vidarutvecklade Mises konjukturteorin fram till 30-talet. Bland annat bygger teorin på idéer om en naturlig ränta som kommer från den svenske ekonomen Knut Wicksell. Friedrich von Hayek delade 1974 på ekonomipriset till Nobels minne tillsammans med ingen annan än sin egen motsats Gunnar Myrdal. Det finns en anekdot om att båda hade tänkte att vägra ta emot priset tillsammans med den andre, även om jag inte vet vil...

Frihetens strängar

Få visdiktare slår an så många känslomässiga strängar hos mig som Evert Taube. Det är inte bara alla naturbeskrivningar av Roslagen som slår an hos mig, utan även den livsglädje och starka frihetslängtan som hans texter förmedlar. Evert Taube hade en ganska kort tid som sjöman och många av historierna har han säkert fått med sig från sin uppväxt på Vinga fyr där han pappa arbetade som fyrmästare. Visorna innehåller ofta detaljerade skrildringar av händelser och platser. Hans viskonst var av ett gott hantverk och det går att hitta många exempel på att han knyter an till äldre traditione med ballader och med stilgrepp som rimmönster och alliterationer. Jag sjöng vid bondens knut nu är sommaren här. Det är våren som är slut svara bonden så tvär. Djupt gick tjälen här i nord och sanna mina ord, det är krig och politik som har fördärvat vår jord! - Evert Taube, Här är den sköna sommaren Trots att Evert Taube två gånger i visan beskriver hur destruktivt krig och politik är så är ...

Harry Brownes permanenta portfölj

Att försöka förutsäga marknaden är notoriskt svårt. Inom den österrikiska ekonomin brukar man dessutom tala om att det är omöjligt att förutsäga framtiden eftersom vi inte känner till vilka värderingar som marknadens aktörer kommer att ha i framtiden. Inte heller vet vi när en svart svan ska dyka upp. Vi står inför ett kunskapsproblem som gör att framtiden alltid kommer att vara osäker. Ett sätt att hantera denna osäkerhet är att bygga en portfölj som ska hantera alla investeringsklimat. Den amerikanske investeringsrådigvaren Harry Browne föreslog i sin bok Fail-Safe Investing – A lifelong financial security in 30 minutes en portfölj som består av lika delar aktier, obligationer, kontanter och guld. Tanken vara att det alltid skulle finnas ett tillgångsslag som presterade bättre oavsett om det var tillväxt, inflation, deflation eller recession. Portföljen skulle vara så enkel att hantera att det bara krävdes 30 minuter per år för att hantera den. Utöver att vara verksam som invester...

Teknikskifte sätter nanofärg

Fördelen med att besöka en yrkesbutik är att personalen har kunskap som man kan ta del av. Färghandlaren som jag brukar besöka inför sommarens renoveringsprojekt är lika påläst som entusiastiska att får dela med sig av sina kunskaper. Han refererar glatt till doktorsavhandlingar, men kan även ge mig bakläxa om jag inte vet vad jag har för underlag eller räknat med att måla när det är för kallt ute. Några gånger har jag fått åka hem utan att ha fått köpa något av honom. Hur skamsen jag än kände mig, så kan jag bara konstatera att butikspersonal med yrkeskunskap och integritet är långt bättre än sommarlovsjobbande ungdomar som finns i den billigare butiken strax brevid. Nanofärg är det senaste inom färg, berättade han. Det går fort med den teknologiska utvecklingen inom färg och med nanopartiklar som tränger in i underlaget behöver du inte grundmåla och det sitter ändå som berg. Det täta ytskikt gör dessutom färgen mer motståndskraftig mot smuts och skador. Trots att jag jobbar med tekni...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...