Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.
Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer till skott alls. På riktigt lång sikt brukar de svarta svanarna se ut som små hack i utvecklingskurvan. Att allt fler människor skapar sig bättre liv är en kraft som driver obönhörligen utvecklingen vidare. Problemet är bara att vi behöver tillräckligt mycket tålamod för att vänta in en uppgång och att enskilda innehav kan gå i putten på vägen. Att sprida sina risker på flera innehav är det klassiska sättet att hantera detta problem. Uppgångar och nedgångar i portföljen tar ut varandra och man får en jämnare avkastning.
Genom att ödmjukt acceptera sin egen okunnighet bygger man en portfölj som kan hantera alla eventualiteter. Hur stark övertygelse man än har så kan man ha fel. Har man då satsat allt på ett kort istället för att ha spritt sina risker så tar det lång tid för kapitalet att återhämta sig. En god riskspridning är därför av största vikt för en långsiktig investerare.
/Flit och sparsamhet
Kommentarer
Skicka en kommentar