Zombieapokalypsen

Zombieföretagen har blivit fler av stödinsatserna för att hålla ekonomin under armarna i Coronakrisen, konstaterar ECB i sin senaste financial stability report. Zombies kallas företag som inte är tillräckligt livskraftiga för att själva långsiktigt betala sina skulder, utan hankar sig fram på billiga pengar i form av låga räntor, statsstöd och en svag valuta. När pengarna blir dyrare riskerar zombiebolagen att gå omkull, vilket gör bankerna gärna fortsätter att hålla dem under armarna för att slippa ta en kreditförlust.

Problemet med zombieföretag är att de binder resurser som borde gå till mera produktiva verksamheter, därmed försenas omställningen till en mer livskraftig ekonomi. Kapital och människor som borde gå till andra verksamheter hålls kvar. Tidigare har även UC rapporterat att antalet konkurser inte ökat under 2020 trots att pandemin fått marknader att kollapsa.

ECB skriver i sin rapport:

Policy measures aimed at supporting corporates and the economy through the coronavirus pandemic may have supported not just otherwise viable firms, but also unprofitable but still operating firms – often referred to as “zombies”. This has in turn raised questions about an increased risk of zombification in the euro area economy, which could constrain the post-pandemic recovery.

Som sparare gäller det att se upp med det ökade antalet zombieföretag, så att de inte får chansen att suga musten ur dina investeringar. Hög skuldsättning, låg avkastning eller bara fagra förhoppningar om framtida vinster är varningstecken att se upp med.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden. Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Läs mer

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Läs mer

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet. För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...

Läs mer

Flit och sparsamhet

Leta i den här bloggen