Fortsätt till huvudinnehåll

Mitt liv som daytrader

 I min studentlägenhet snurrade börskurserna på Text-TV i bakgrunden. Kunde jag bara dra in 500 kronor om dagen så skulle jag finansiera mina studier och lägga hela studielånet på något roligare som öl eller aktier. Någon nätmäklare fanns ännu inte så förutsättningarna för daytrading var uppriktigt sagt riktigt usla. Å andra sidan hade de aldrig varit bättre eftersom jag kunde knappa in mina order via telefonbanken med engångskoder istället för att behöva knata ner till bankkontoret på stan. Jag blev snart en högkonsument av de där skraplotterna med engångskoder.

Min vanligaste strategi var att utnyttja dagliga prisfluktuationer. Jag hade sett att många aktier handlades i ett intervall på ca 2-3% per dag. Genom att köpa lågt i intervallet och sälja när kursen stod högt så skulle jag kunna tjäna på de dagliga prissvängningarna. Det gick oftast vägen, inte alltid samma dag men inom ett par dagar brukade mina 500 kronor plus courtage trilla in. Courtaget var 100 kronor plus porto på fem kronor för den fysiska notan så jag genererade bra med intäkter för banken för att tjäna mina 500 kronor. Mitt kapital räckte till fyra samtidiga trades som med 2% uppgång skulle generera 500 kronor till mig och 200 till banken. Det skulle räcka med att en av dem gick hem per dag för att jag skulle få mina efterlängtade 500 kronor. 

Långa perioder gick det rätt bra, men när kursen gick ner blev min korta affär ofta ”långsiktiga”. Tids nog så hämtar kursen igen sig och jag gör min lilla vinst. När kursen snabbt gick upp hängde jag inte med eftersom jag sålde av på tok för tidigt. Min strategi funkade bra på en stillastående marknad men i en uppgångsfas så behövde jag hålla i aktierna längre för att hänga med. Mitt intresse gick därför lite i vågor under några år. När de första nätmäklarna etablerade sig hade jag hunnit börja jobba. Mitt kapital var större och jag kunde göra fler affärer än tidigare. När det gick som snabbast kunde jag bra dagar omsätta mitt kapital fyra gånger om dagen. Detta var innan kapitalförsäkringarna förenklat deklarationen så varje avräkningsnota samlade jag i en pärm för deklarationen.

Det var nog när jag efter ett par timmar räknat ihop en K4a i deklarationen som jag insåg hur meningslöst det jag sysslade med var. 14 sidor affärer och många miljoner i omsättning resulterade i en total vinst på ca 50 tusen kronor på ett år. Hur kul det än var att jaga de där korta vinsterna så var det inte mödan värt mot att spara långsiktigt. Men ännu idag känner jag en större glädje av när ett nyinköpt innehav stiger än mina äldre betydligt större innehav. Det är en märklig psykologisk effekt av aktivitet och snabb återkoppling som skulle kunna få mig att trilla dit igen.  

/Flit och sparsamhet

Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...
Skicka en kommentar
Läs mer

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...
Skicka en kommentar
Läs mer