Fortsätt till huvudinnehåll

Livsperspektiv

 FIRE-bloggar brukar oftast vara ganska outhärdliga att läsa. Efter en kort beskrivning om att pengar ger valfrihet, så kommer en beskrivning om att landets baristor hotar att driva folk till fattigdom och sen ett par tips hur man ska få sina kaffepengar att växa. Det är först när bloggarna börjar närma sig det där magiska målsnöret som jag tycker att de blir riktigt intressanta. Hur resonerar man när man ska kliva av? Hur mycket pengar behöver man för att leva ett gott liv som man faktiskt inte vet hur länge som det kommer vara? Vilken uttagsstrategi tänker man sig och hur ser man på risken med att ligga på börsen när sparperspektivet inte längre är evigt. Hur blev livet i både ekonomisk synvinkel och existentiell?

Vi har fått en prestationskultur där inga uppoffringar längre är för stora för att få ticka av ett hägrande mål. Att sparande blivit en extremsport bland andra är kanske inte förvånande, men jag har ändå svårt att förstå hur någon kan vilja leva på skorpor och bröd för att se bli ekonomiskt oberoende. I synnerhet inte om det ekonomiska oberoendet också innebär en tillvaro på fattigdomsgränsen. Betydligt rimligare är det att försöka göra sin tillvaro så dräglig som möjligt oavsett om man är i eller utanför hamsterhjulet. Ska man orka vara långsiktig är det viktigt att även kunna unna sig ett gott liv. Även om sparsamhet är en dygd så är också måttlighet det. Försök därför hitta en balans mellan nuet och morgondagen. Innebär det att man vill köpa sig en latte på stan må det vara hänt.

De som nått sitt mål att kunna slå dank dagarna i ändå följer jag med stort intresse. Många verkar förnöjda med cykelutflykter med barnen, städa köksskåpen eller mata hönsen. Det verkar jättemysigt, men efter några veckor skulle jag längta efter civilisation, sammanhang och ansvarstagande. För Onkel Tom var det en resa med omprövningar som imponerat mycket på mig. Ser nu fram emot snytfhistorier från Chansar mest om hur svårt det är att hålla en flaska Meursault tempererad i det varma klimatet på Franska Rivieran. 

Ska man anlägga ett livsperspektiv på sitt sparande så bör det maximera antalet valmöjligheter under livet och man lämnar kvar bara ett glas vatten vid dödsbädden. I det perspektivet är det kapitalbevarande aspekten av 4%-regeln lite märklig. Kanske vill du skicka vidare en slant till nästa generation, men i grund och botten handlar sparande om uppskjuten konsumtion och det är synd att låta den gå till spillo för att man passerar det där sista målsnöret. Det är bara dina avkommor eller allmänna arvsfonden som kommer att tacka dig för att du gnetade för mycket.

/Flit och sparsamhet

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det är mänskligt att fela

Det är inte lätt att navigera som sparare. Antalet röster med de mest väsensskilda budskap är nästan lika många som alternativen att stoppa sina pengar i. Svarta rubriker om en överhängande krascher blandas med rosenskimrande expertråd om guld och gröna skogar till en minst sagt schizofren soppa. Tvärsäkerhet gör sig naturligtvis bäst i rubriker och som Niels Bohr konstaterade är det i synnerhet svårt att göra förutsägelser om framtiden. Hur mycket expert man än är så finns det mycket som kan stöka till i excelmodellen. Långa trender kan brytas av krig, naturkatastrofer, bolagsskandaler, innovationer, ett fartyg som hamnat på sniskan i Suezkanalen eller av en kines som lagar fladdermussoppa och råkar starta en pandemi. Det enda man bör vara tvärsäker på är att vi inte vet tillräckligt för att med säkerhet kunna säga något om framtiden.  Hur ska man då som sparare förhålla sig? Tvärsäkerheten är främst ett problem om man satsar allt på fel häst och osäkerheten om man inte kommer t...

Economics in one lesson

Henry Hazlitt var en amerikansk ekonom och journalist, som bland annat skrev för New York Times, Wall Street Journal och Newsweek. Hans bok Economics in one lesson skrevs 1946 och är fortfarande en oöverträffad pärla för den som vill lära sig att förstå ekonomi. Boken är skriven med journalistens enkla språk, men är fullt med underhållande exempel på vanliga tankevurpor som får oss att fatta fel beslut. Henry Hazlitt hade lärt känna ekonomen Ludvig von Mises som flytt till USA under andra världskriget och kom att påverka innehållet. Boken går att beställa via Adlibris eller Amazon, men finns också fritt tillgänglig som pdf bland annat via den kanadensiska tinktanken Institut for Liberal studies . I bokens första kapital går Henry Hazlitt igenom ett klassiskt exempel från Frédéric Bastiat med ett krossat fönster och förklarar hur ekonomiska beslut inte enbart har direkta konsekvenser, utan även oväntade sidoeffekter på andra verksamheter och grupper. De pengar som går till att laga ...

Fria hyror för nya lyor

Förslaget om marknadshyror för nyproduktion är en känslig balansgång för regeringen. Genomförs det hotar Vänstern med regeringskris och genomförs det inte hotar Centern dra undan sitt stöd. Med tanke på att det tar ett halvt sekel att förnya hyresbeståndet så är det mer en principfråga än något som kommer förändra förutsättningarna för de hyresgäster som redan väntat 25 år i kö för en lägenhet.  För grundproblemet är att det byggs på tok för få hyresbostäder. På en normal marknad stiger priserna när efterfrågan ökar och företag ser till att öka produktioner för att möta denna efterfrågan, men på hyresmarknaden är denna prismekanism utslagen. Det är helt enkelt inte tillräckligt lönsamt att producera hyresbostäder, trots att byggbolagen lockas med statligt investeringsstöd för att sätta spaden i jorden. Priser är information om att öka eller minska produktionen på en marknad. När priserna regleras så kommer denna information inte fram utan man kommer istället behöva hantera en öka...